Bild
Grön havssallat
Havssallat (Ulva spp) är en av de makroalger där den genetiska variationen ska undersökas för att göra algodlingar mer effektiva.
Foto: Sophie Steinhagen
Länkstig

Nytt forskningsprojekt ska göra algodlingar effektivare

Publicerad

Forskningsprojektet ”Blue Bio Boost – Effektivisera tångodling genom bättre utnyttjande av genetiska resurser” har fått forskningsbidrag för att utveckla algodlingar i Europa. Projektet ska ta fram ett genetiskt förädlingsprogram som ska underlätta för algodlare att odla rätt alg för att få bästa möjliga resultat.

Vad handlar projektet om?

– Vi ska undersöka den genetiska variationen hos makroalger och hur den variationen kan användas för att göra algodlingar mer produktiva. Till exempel finns det totalt 20 unika arter och underarter av makroalgen havssallat bara längs Sveriges kuster och tre av dem är invasiva – det gäller att odla rätt art på rätt ställe för bästa resultat. Projektet ska bidra till att kunna öka produktionen av alger i Europa samtidigt som vi skyddar våra värdefulla hav, säger Sophie Steinhagen, forskare på Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

Bild
Sophie Steinhagen porträtt
Sophie Steinhagen, forskare på Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
Foto: Samanta Hoffman

Varför är denna forskning viktig?

– Vi behöver äta mer mat från havet för att få en hållbarare värld. Algodlingar kan bidra till att lösa flera av våra viktiga utmaningar som tillgång till näringsrik och hållbar mat och en hållbar blå ekonomi. Alger kan också bidra till att minska mängden koldioxid i atmosfären. Men det är avgörande att välja de bäst lämpade algerna för att få bra kvalitet, för att få stabila och hållbara odlingar och kunna öka produktionen för att stärka den europeiska algindustrin.

– Asiatiska odlingar av alger har visat på fördelarna att använda selektiv förädling. Därför ska projektet ska ta fram ett förädlingsprogram, där de övergripande målen är att bättre utnyttja den genetiska variationen i algerna, förbättra produktionen och samtidigt bevara den lokala mångfalden. Det är viktigt att vi odlar varianter av alger som redan växer i området för att inte påverka den naturliga biologiska och genetiska mångfalden.

Vad är målet för projektet?

– Vi vill bidra till utvecklingen av en hållbar blå ekonomi i Europa. Vi tror att våra resultat kommer att vara betydelsefulla för alla de europeiska kustområden som skulle kunna användas för odling av makroalger. Projektet omfattar flera europeiska hav, som Atlanten, Nordsjön och Skagerrak och vi ska aktivt involvera olika intressenter och företag i Europa, där projektet har partners i Norge, Belgien och på Irland. Jag kommer i projektet att samarbeta med det svenska tångföretaget Nordic Seafarm i förädlingsarbetet med havssallat och sockertång, säger Sophie Steinhagen.

Text: Annika Wall

Fakta om projektet

Projektet: ”Blue Bio Boost - Effektivisera tångodling genom bättre utnyttjande av genetiska resurser” är en del av EU:s partnerskap för hållbar blå ekonomi och finansieras av Formas i Sverige.

Projektmedel: 1,4 miljoner Euro, varav 3,4 miljoner kronor går till Göteborgs universitet.

Projektpartner: NMBU – Norge, Seaweed Solutions AS – Norge, SINTEF Ocean AS – Norge, Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet – Sverige, NordicSeafarm – Sverige, Flanders Research Institute for Agriculture, Fisheries and Food (ILVO) – Belgien, Irish Seaweed Consultancy Ltd. – Irland, Marine Institute, Oranmore - Irland

Medel till forskning om algers mikrobiom

Sophie Steinhagen och Tjärnö marina laboratorium får också forskningsmedel från forskningsinfrastrukturnätverket EMBRC för att utveckla en ny metod för forskning om mikroorganismer i och runt alger. Informationen ska publiceras i en offentlig databas för att kunna användas i forskning.

Projekt: MacroSea-MicroB: EMBRC Seaweed microbiome resources for a growing blue economy

Projektpartner: Ghent University – Belgien, Centro de Ciências do Mar (CCMAR) – Portugal, Station Biologique Roscoff – Frankrike, Tjärno marina laboratorium, Göteborgs Universitet – Sverige.

Projektmedel: 100 000 Euro