Företag inom vattenbrukssektorn har länge efterfrågat förenklad lagstiftning för att starta och driva vattenbruk i Sverige. Förslagen i ett nytt delbetänkande från Fiske- och vattenbruksutredningen kan vara ett steg på vägen. Det menar Jonas Kyrönviita från Nationellt centrum för hållbart marint vattenbruk, SWEMARC, som har varit juridisk expert i utredningen. Samtidigt löser förslagen långt ifrån alla problem som vattenbrukare ställs inför.
Vilka tycker du är de viktigaste förslagen i delbetänkandet?
– Förslagen som berör förenklade prövningsförfaranden för vattenbruksverksamheter. Kravet på odlingstillstånd i fiskelagen och tillståndsplikten för anläggningar i vatten föreslås tas bort för alla berörda vattenbruksverksamheter. I stället föreslås sådana verksamheter att bli anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter, vilket för vissa vattenbruksverksamheter kommer att innebära ett förenklat prövningsförfarande. Tillståndsplikten för större fiskodlingar kvarstår, men miljöbedömningarna kan i vissa fall bli mindre krävande då man föreslår att fiskodlingar inte automatiskt ska anses utgöra betydande miljöpåverkan.
Är du nöjd med resultatet?
– Resultatet måste ses utifrån vad utredningen är. Om man hoppas att detta ensamt ska lösa de problem som vattenbrukare möter i tillståndsprocesser eller vid tillsyn så hoppas man på för mycket. Utredningen syftar till att göra förenklingar i processerna medan själva bedömningarna behandlas i mycket begränsad utsträckning. Något förenklat kan man säga att verksamheter som i dag inte får tillstånd inte heller kommer att få tillstånd i framtiden, medan de som i dag får tillstånd förhoppningsvis får en något enklare, snabbare och billigare process.
Är det något du saknar?
– En stor fråga var förverkligandet av ”en väg in”. Det slutliga förslaget når inte hela vägen fram där. Sedan tror jag att det finns stora materiella frågor att behandla som inte var föremål för utredningen. Det skulle behövas ett beslut om vad vi vill att svensk livsmedelsindustri ska vara i framtiden och göra de förändringar som faktiskt behövs för att förverkliga detta. Någon stor produktionsökning till följd av dessa ändringar är inte att vänta.
Vad innebär det här för vattenbruksnäringen i Sverige?
– Det återstår att se vad som händer med utredningens förslag. Ifall de förverkligas tror jag framför allt att detta kommer innebära förenklingar för vissa extraktiva vattenbruksverksamheter, exempelvis alg- och musselodlingar, som nu blir reglerade på ett mer medvetet sätt.
Vad händer nu?
– Förhoppningsvis kommer de förslag och den kunskap som finns i utredningen innebära att en proposition tas fram som i sin tur kan leda till ny lagstiftning. Det kan innebära vissa förändringar i förslagen och fler instanser kommer att beredas möjligheten att yttra sig. I slutändan kan detta innebära ändringar i lagstiftning samt andra ändringar, exempelvis nya uppdrag till myndigheter och budgetändringar. Vidare bör noteras att förslagen i en annan utredning, ”Areella näringar i vatten”, kan innebära stora förenklingar för vattenbrukare som i dag eller i och med föreslagna ändringar skulle omfattas av dispensprövning för strandskydd.
Förenklade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk
Fiske- och vattenbruksutredningens delbetänkande Förenklade förutsättningar för ett hållbart vattenbrukpresenterades i december 2023. Uppdraget var att se över hur bestämmelserna om vattenbruk kan förenklas för att främja ett mer konkurrenskraftigt och hållbart vattenbruk.