Nytt ljus över Stenålderns osynliga mur

Under stenåldern gick det en osynlig mur genom Europa, en kulturellt betingad skiljelinje mellan olika folkgrupper som i vissa hänseenden levde på var sitt sätt – framför allt när det kom till att skaffa mat. Skiljelinjen har sysselsatt arkeologer under många år. Hur såg genetiken ut hos de olika folkgrupperna, som var bosatta öster respektive väster om den osynliga muren som av forskarna nu benämns som ”The Great Divide”?

Bild

– Vi har varit väl medvetna om att det existerade en sådan skiljelinje under Stenåldern och har vetat om att folk öster om skiljelinjen förblev jägare, fiskare och samlare medan de som var bosatta väster om den gradvis blev jordbrukare – fram till en tidpunkt under Bronsåldern, för omkring 4000 år sedan, när den skarpa skiljelinjen ”The Great Divide” började lösas upp. Vad vi däremot inte vetat är om folkgrupperna skilde sig åt genetiskt. Det gjorde de, visar våra analyser av dessa förhistoriska tänder och benbitar, säger Kristian Kristiansen som är arkeolog vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom den vetenskapliga artikeln Population Genomics of Post Glacial Western Eurasia, som är en av fyra artiklar som nu publiceras i Nature.

Imputering gör äldre DNA brukbar

Studien bidrar med avgörande ny kunskap om hur genetiken skilde sig åt bland jägare, fiskare och samlare i hela den västliga delen av Eurasien. Forskarna började förbereda studien för över tio år sedan och redan i den inledande fasen stod det klart att de äldsta DNA-proverna, upp till 11 000 år gamla, innebar en stor utmaning. DNA:t var extremt nedbrutet men i takt med nya erfarenheter och framför allt ny teknik när det kommer till provtagning och utvinning av DNA kunde forskarna snart gå längre tillbaka i tiden med sina undersökningar.

Med hjälp av imputering, en avancerad matematisk modell som bygger på analyser av ett mycket stort antal nutida genom, går det nu att täppa till hålen i de ofullständiga förhistoriska DNA-profilerna och göra dem användbara och pålitliga i en lång rad avancerade statistiska analyser.

Gott om mat

Tidigare har forskarna känt till de genetiska huvuddragen för tre stora förhistoriska folkvandringar men många frågor återstod: Vilka var dessa människor? Var kom de ifrån och i vilken grad beblandade de sig med lokalbefolkningen?

Varför den osynliga muren genom Europa uppstod har det funnits tidigare förklaringsteorier kring. En av dem har varit att folk i området öster om barriären inte ägnade sig åt jordbruk för att fastlandsklimatet inte lämpade sig för det, vilket gjorde att människorna där höll fast vid livet som jägare, fiskare och samlare.

Klimatet kan ha spelat roll, men förklaringen är mer komplex än så, menar Kristian Kristiansen, och pekar på den kultur som existerade bland jägare, fiskare och samlare öster om The Great Divide.

– Det handlade om mycket välorganiserade och högt utvecklade samhällen, där det även fanns eliter som till exempel en krigarklass. Man hade lärt sig att göra keramik och hade kännedom om konservering av mat som gjorde att man också kunde lagra föda. Samtidigt fanns det tillräckligt med mat i form av fisk i floder och sjöar och vilt i skogarna så det fanns inga stora argument för att ändra livsstil. Det är enligt min uppfattning den främsta anledningen till att den här osynliga muren mellan folk bestod ända tills en ny krigarelit, väster om barriären – från ett område mellan Skandinavien och Ural – drog på erövring med stridsvagnar dragna av hästar för omkring 4000 år sedan.

Det var den tidens motsvarighet till dagens tanks, som jägare, fiskare och samlare inte hade en chans att försvara sig emot, berättar Kristian Kristiansen.

Genetisk mix

Forskarna kan nu visa att The Great Divide uppstod långt före bondestenåldern, under en tid då folket på båda sidor om barriären var jägare-samlare. Denna upptäckt reser frågor kring varför uppdelningen fanns när det handlade om två liknande livsstilar, där folk på båda sidorna skaffade mat på samma sätt. Kan det exempelvis ha haft kulturella eller affärsmässiga orsaker? Det går inte att svara på ännu.

Studien visar att Jamnafolket uppstod som en genetisk mix mellan jägare-fiskare-samlare öster om barriären och folk från Kaukasus vid floden Don. De levde på den Pontiska stäppen, det vill säga delar av nuvarande Ukraina, sydvästra Ryssland och västra Kazakstan och var världens första nomader.

– De hade oxdragna vagnar, övertäckta som prärievagnar, och kunde dra runt på stäppen med sina djur. Jordbruk beskaffade de sig inte riktigt med men på vandringen från den Pontiska stäppen hade de i östra Ungern, norr om Karpaterna, lärt sig att odla lite korn av lokalbefolkningen. Den kunskapen tog de med sig när de på allvar började dra sig mot Nordvästeuropa och Skandinavien som de nådde för omkring 4850 år sedan, säger Kristian Kristiansen.

Spred sig blixtsnabbt

Erövringen gick blixtsnabbt. Studien visar att från det att Jamnafolket blev genetiskt uppblandat med folk från Snörkeramikekulturen i Östeuropa så tog det dem bara cirka 50 år tills de hade spridit sig längs en sträcka på nästan 900 kilometer, från Holland till Limfjorden i nordvästra Danmark, berättar Kristian Kristiansen.

– Och överallt brände de ner skogar för att kunna praktisera sitt halv-åkerbruk med lite grödor som korn och med husdjur som oxar och får, säger han.

Den genetiska uppblandningen av Jamnafolket och Snörkeramikerna gav upphov till Enkeltgravskulturen i Danmark (i Sverige  Stridsyxekulturen) och det är dessa människor som i stor utsträckning är de närmaste förfäderna till nu levande människor i Skandinavien och nordvästra Europa. Deras färd från Den Pontiska stäppen och vidare upp i nordvästeuropa kartläggs i Natureartikeln Population Genomics of Post Glacial Western Eurasia.

Kontakt:
Kristian Kristiansen, tel: 0704-18 57 67, e-post: kristian.kristiansen@archaeology.gu.se

Fyra publiceringar i Nature

Population Genomics of Postglacial Western Eurasia (Allentoft et al.)

The Selection Landscape and Genetic Legacy of Ancient Eurasians (Irving-Pease et al.)

Elevated Genetic Risk for Multiple Sclerosis Originated in Steppe Pastoralist Populations (Barrie et al.)

100 Ancient Genomes Show Repeated Population Turnovers in Neolithic Age Denmark (Allentoft et al.)