Nyupptäckt hjärnpåverkan vid giftstruma
Hjärnan är mer påverkad vid giftstruma än vad som hittills varit känt, visar en studie vid Göteborgs universitet. Det handlar om volymförändringar i centrala delar av hjärnan. Fynden beskrivs som ett viktigt steg framåt för en utsatt grupp patienter.
Giftstruma, hypertyreos, är en relativt vanlig sjukdom. Förekomsten ökar med stigande ålder och flertalet drabbade är kvinnor. Vid hypertyreos bildar sköldkörteln för mycket hormoner, ämnesomsättningen ökar och kroppens celler och organ jobbar mer. Vanliga symtom är svettningar, hjärtklappning och trötthet.
Att rubbad ämnesomsättning medför kroppsliga och även mentala symtom är känt sedan länge. Tidigare har symtomen relaterats enbart till avvikande hormonnivåer, men nu visar forskare från Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset att det sker volymförändringar i centrala delar av hjärnan vid hypertyreos.
Patientunderlaget i den aktuella studien utgjordes av 62 kvinnor som nyligen diagnostiserats med den vanligaste formen av hypertyreos, Graves sjukdom. Kvinnorna genomgick olika undersökningar och 48 av dem följdes upp efter behandling. Uppföljningstiden var satt till 15 månader. Resultaten jämfördes med en grupp med normal sköldkörtelfunktion som undersöktes med motsvarande tidsintervall.
Mentala symtom och MR-undersökning
– Alla deltagare genomgick noggrann kartläggning av mentala symptom och magnetkameraundersökning av hjärnan. Denna var särskilt inriktad på centrala delar av hjärnan som hippocampus och amygdala, områden som vi vet ofta är inblandade i förändrad kognitiv funktion vid andra sjukdomstillstånd, säger Mats Holmberg, överläkare och forskare inom endokrinologi, och studiens försteförfattare.
Det forskarna visar i studien, publicerad i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, är att centrala delar av hjärnan krymper vid höga hormonnivåer och att dessa delar i stort sett återfår sin normala storlek när hormonnivåerna normaliseras och symtomen dämpas.
Helena Filipsson Nyström är docent i endokrinologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, universitetssjukhusöverläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och huvudansvarig för CogThy, studien som ligger till grund för den aktuella publiceringen.
– Att vi nu kan visa att hjärnan verkligen påverkas har stor betydelse för framtiden. Vår patientgrupp har i decennier vittnat om att de inte upplever sig återställda, och vi hoppas att vår studie kommer ge ytterligare ledtrådar kring vad som händer i hjärnan, säger hon.
Fler publiceringar att vänta
– Bara det att vi kan säga att hjärnan påverkas vid Graves sjukdom medför flera viktiga steg framåt. Dels är det viktigt för patienterna att det sker forskning på det här området eftersom det så länge varit negligerat, men det leder också till nya studier kring vad som händer i hjärnan vid giftstruma, säger Helena Filipsson Nyström.
Kollegan Mats Holmberg, disputerad vid Göteborgs universitet och verksam på Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, betonar också att många frågor återstår.
– Detta är de första data från vår studie som kommer att följas av flera publikationer, både data från studier med magnetkamera och en kartläggning av symtombilden och undersökning av hjärnan funktionellt, säger han.
Titel: A Longitudinal Study of Medial Temporal Lobe Volumes in Graves Disease
Läs också om uppföljningsstudien ImmunoGraves som rekryterar deltagare, patienter både med och utan kvarvarande symptom av sköldkörtelsjukdom, samt kontrollpersoner, www.immunograves.se