Risken för autism och depression hos en person ökar om mamman under graviditeten vårdats på sjukhus med en infektion. Det visar en stor svensk observationsstudie på närmare 1,8 miljoner barn.
– Resultaten tyder på att det kan finnas anledning att förebygga och förhindra infektion under graviditeten så långt som möjligt, exempelvis genom att följa rekommendationerna för influensavaccinering, konstaterar Verena Sengpiel, docent i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och sistaförfattare till studien, publicerad i tidskriften JAMA Psychiatry.
Det är känt att infektion med vissa smittoämnen, exempelvis cytomegalovirus eller herpesvirus, kan skada utvecklingen av hjärnan hos foster och öka risken för vissa psykiatriska sjukdomar. Resultaten i studien visar att även infektion i allmänhet under graviditeten – när själva smittoämnet inte når fostrets hjärna – är relaterat till ökad risk hos barnet att senare i livet utveckla autism eller depression.
Studien bygger på uppgifter om samtliga barn födda i Sverige åren 1973-2014, totalt närmare 1,8 miljoner barn. Uppgifterna från det svenska medicinska födelseregistret har länkats till slutenvårdsregistret där det framgår om mamman vårdats på sjukhus med en infektionsdiagnos under den aktuella graviditeten.
Med hjälp av slutenvårdsregistret har forskarna också följt barnens psykiska hälsa fram till 2014, då de äldsta var 41 år gamla.
Det visade sig att om en mamma under graviditeten vårdats på sjukhus med en infektionsdiagnos ökade riskerna markant för att barnet senare i livet hamnade under sjukhusvård med någon av diagnoserna autism eller depression. För autism var riskökningen 79 procent, och för depression 24 procent.
Däremot fanns det ingen koppling mellan sjukhusinläggning med infektionsdiagnos under graviditet och två andra studerade psykiatriska diagnoser hos barnen: bipolär sjukdom och psykos, inklusive schizofreni.
De gravida kvinnorna i studien kan ha blivit inlagda på grund av en annan diagnos än infektion, men då också fått en infektionsdiagnos under vårdtillfället. Den ökade risken för psykisk ohälsa hos barnet sågs även efter infektioner hos de gravida som vanligtvis anses milda, exempelvis vanlig urinvägsinfektion.
Studien är en observationsstudie som inte ger svar på hur infektion under graviditeten påverkar hjärnutvecklingen hos fostret. Det finns dock andra studier som har visat att en infektion hos mamman leder till en inflammatorisk reaktion, och att vissa inflammatoriska proteiner kan påverka genuttrycket i hjärncellerna hos fostret.
Annan forskning visar att inflammationen hos mamman ökar produktionen av neurotransmittorn serotonin i moderkakan, som kan tänkas påverka hjärnutvecklingen hos det ofödda barnet.
Studien är gjord i samarbete mellan forskare vid Sahlgrenska akademin och University of Washington, School of Medicine.
Titel: Long-term Risk of Neuropsychiatric Disease After 2 Exposure to Infection in Utero