Bild
En lärare i ett klassrum.
Länkstig

Olika vägar in i läraryrket

Publicerad

I en avhandling vid Göteborgs universitet vittnar lärare om hur existentiell utvecklingen in i yrket är. Som exempelvis när de på egen hand tvingas hantera händelser som lärarutbildningen inte förberett dem för.

Utifrån nio lärares livsberättelser, först när de är lärarstudenter och sedan åtta år senare, har Monica Vikner Stafberg undersökt hur olika livsvillkor har betydelse när lärarstudenter och sedan nyutbildade lärare växer in i sitt yrke.

Mot bakgrund av sina resultat och med stöd av livsvärldsfenomenologisk teori presenterar hon fem alternativa bildningsgångar som studenterna/nyblivna lärarna i studien rört sig i. Det handlar om en normativ, en ohälsosam, en känslomässig, en ambitiös och en missvisande bildningsgång.

Den "perfekta" studenten"

En normativ bildningsgång är den som är tänkt att utbildning och skola ska handla om. Här rör sig den ”perfekta” studenten/nyblivna läraren, utan sjukdomar, små barn eller långväga resor.

I en ohälsosam bildningsgång tvingas läraren in i situationer som kan vara problematiska att hantera. Detta kan vara aktuellt när pressen blir för stor under utbildningen eller när något händer inom utbildning/skola som påverkar läraren negativt.

En känslomässig bildningsgång präglas av relationella möten, besvikelser, grusade förhoppningar, trygghet som försvinner. Men där finns även positiva känslor i bildningsgången, som förtroenden, uppskattning och uppmuntran. Samtliga aspekter knyts till känslor.
I en ambitiös bildningsgång rör sig lärare som gör mer än vad som förväntas av dem både i utbildning och i skola. En missvisande bildningsgång är när studentens/nyblivna lärarens bild av yrket inte stämmer med utbildningens och/eller skolans bild.

Inte utrymme för det existentiella

– Lärarna rör sig inte bara i en enda bildningsgång, de rör sig mellan dem och kan befinna sig i flera samtidigt. Men en normativ bildningsgång är eftersträvansvärd då det i allra flesta fall är bekvämt att vara den perfekta” studenten eller nyblivna läraren, säger Monica Vikner Stafberg.

I resultaten kan hon konstatera att existentiella frågor inte ges något större utrymme inom ramen för lärarutbildningen och inte heller i skolan. Där diskuteras inte de känslor eller upplevelser som studenterna/nyblivna lärarna uttrycker: känslor av utanförskap, ensamhet, sorg eller andra allvarliga tillstånd som ständigt omger den aktive studenten/nyblivne läraren i olika grad.

– Många gånger berättar deltagarna om händelser de fått hantera på egen hand, utan stöd av kollegor eller chefer. Det är en ensamhetsaspekt som lärarutbildningen inte heller förberett dem på.

När deltagarna lämnar lärarutbildningen har de att förhålla sig till en ”färdig” skolvärld.

– Det smidigaste sättet att börja sitt läraryrke är att acceptera det givna. Detta normativa tillstånd ger litet eller inget utrymme för arenor och möten för reflektion eller där omsorgsaspekten blir synlig, säger Monica Vikner Stafberg.

Avhandlingen finns digitalt publicerad på http://hdl.handle.net/2077/53583

För mer information: Monica Vikner Stafberg, telefon: 031-786 2283, e-post: monica.vikner.stafberg@gu.se

Monica Vikner Stafberg lägger fram sin avhandling Om lärarblivande. En livsvärldsfenomenologisk studie om bildningsgångar in i läraryrket vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik fredagen den 27 oktober kl. 13.00. Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A, källarplan, Göteborgs universitet.