Onyttig mat dominerade matbutikers reklamblad
Det var ohälsosam mat som dominerade i mataffärernas veckoblad. Hela två tredjedelar av utrymmet upptogs av detta. Det framgår av en studie från Göteborgs universitet. Reklamen verkar inte stötta hälsosamma val, menar forskarna.
Studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMC Public Health har analyserat veckoblad från 122 livsmedelsbutiker i Västra Götalands län, utgivna under fyra veckors tid våren 2020. Butikerna som ingick tillhör de sju största livsmedelskedjorna i Sverige baserat på marknadsandelar.
Hälsokvaliteten hos de livsmedel som inkluderats i annonsbladen analyserades med hjälp av de nordiska näringsrekommendationerna och Världshälsoorganisationens europeiska riktlinjer. Varje butik gavs också ett värde baserat på Statistiska centralbyråns socioekonomiska index.
Två tredjedelar av butikernas annonsblad utgjordes av livsmedel som kunde klassas som ohälsosamma eller i huvudsak ohälsosamma. Totalt närmare 30 000 produkter analyserades. Mest förekommande livsmedelskategori var sockerrik mat och dryck.
Inte i linje med rekommendationerna
Annonsbladen går därmed inte i linje med de nordiska näringsrekommendationerna, som Livsmedelsverket i sin tur baserar de svenska kostråden på, konstaterar forskarna.
Vissa livsmedelskedjor med butiker i områden där invånarna har sämre ekonomiska förutsättningar verkar dessutom marknadsföra mer ohälsosam mat i jämförelse med områden där de boende har bättre ekonomi.
Enskilda individer har ett stort ansvar att göra hälsosamma matval, men långt ifrån alla val är medvetna. Den reklam som ges ut får också en särskild roll i tider av galopperande matpriser.
– Konsumentens egna värderingar i kombination med omgivande miljö påverkar det som till slut köps hem, men prissättning är en viktig faktor, säger Melissa Mjöberg, som forskar inom samhällsmedicin och folkhälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och är studiens förstaförfattare.
Viktigt ifrågasätta kampanjer
– Som en konsekvens av nuvarande matinflation kan annonsbladen med många prissänkta varor bli mer betydande för vissa konsumentgrupper, till exempel de med sämre ekonomi, fortsätter hon. Det är därför angeläget att ifrågasätta utbudet i livsmedelsbutikers kampanjer.
Resultatet från studien exemplifierar en del av den matmiljö som varken stöttar den enskilda konsumenten till hälsosamma val, eller ett nationellt folkhälsoarbete. I det arbetet är minskade hälsoklyftor en viktig målsättning.
Monica Hunsberger är universitetslektor och studiens sistaförfattare:
– Utformning av konsumenters fysiska och digitala matmiljö bör underlätta hälsosamma val, och aktörer som är en betydande del av den utformningen måste ta ett gemensamt ansvar. Här kan nationella kostrekommendationer utgöra gemensamma riktlinjer, säger hon.