Ordboksprojekt ska stärka samarbete med Ukraina

Den som vill lära sig vad svenska ord heter på ukrainska, och tvärtom, har hittills varit hänvisad till begränsade webbsidor eller tunna ordlistor med många år på nacken. Detta trots att ukrainskan talas av cirka 45 miljoner människor i världen.

– Det har aldrig funnits någon vettig svensk-ukrainsk/ukrainsk-svensk ordbok, varken online eller i tryckt form, säger Thomas Rosén, som undervisar i ukrainska och ryska vid Göteborgs universitet.

Bild

Han är en av fyra forskare som ingår i projektet Ukrainian-Swedish-Georgian Online Dictionary Project. I slutet av förra året beviljades projektet 689 000 kronor i stöd av Svenska institutet (SI), inom ramen för akademiskt samarbete i Östersjöregionen. 

Som namnet antyder involverar projektet också georgiska. Ordböckerna med svenska och ukrainska kommer att tas fram först och sedan användas som underlag för de georgiska. Ordböckerna kommer att vara onlinebaserade och öppna för alla att använda.

– De ska vara lätta att ha med sig och kunna nås överallt. Det är också en fråga om kostnad och tillgänglighet. I Ukraina och Georgien skulle inte alla ha tillgång till en tryckt ordbok som är framställd i Sverige, säger Thomas Rosén.

Ukraina i världens blickfång

Tanken är att starta ordboksprojektet med ett möte i Kiev under våren, eftersom två av de deltagande forskarna är baserade i Ukraina. Men i slutet av januari gick Utrikesdepartementet ut med en avrådan från alla icke-nödvändiga resor till landet. När det gäller Krimhalvön och regionerna Donetsk och Luhansk avråder man från alla resor. Bakgrunden är det försämrade säkerhetsläget med Rysslands upptrappning vid den ukrainska gränsen och krav på garantier från Nato.

– Vi får se när det går att resa dit. Det är väldigt vackert i Kiev i maj, vi kanske kan hoppas på att den här förfärliga situationen har lugnat ner sig lite då, säger Thomas Rosén.

Ord saknades efter självständigheten

Ukrainskan har en lång historia av att behöva kämpa för sin existens. 1876 förbjöds användningen av språket av tsar Alexander II. Och senare, under Sovjettiden motarbetades ukrainskan till förmån för ryskan.

Utsattheten fick också konkreta negativa konsekvenser för språket. När landet blev självständigt 1991 fanns det många områden – som olika vetenskapsgrenar, försvar och affärsliv – som man inte kunde prata om på ukrainska eftersom det inte fanns ord.

– Språket har spelat en enormt viktig roll för att bygga den ukrainska identiteten. Det har blivit en symbol och för att förstå varför måste man känna till bakgrunden. 

I dag, 30 år efter självständigheten, är språket dynamiskt och levande, enligt Thomas Rosén.

– Precis som man kan installera Windows 10 på svenska eller tyska så kan man installera det på ukrainska. Ukrainskan följer med i den tekniska utvecklingen och används inom alla samhällsområden. Och då är det jätteviktigt att det också finns bra ordböcker.

Politisk aspekt

Förhoppningen är att projektet ska främja utbyte och kommunikation mellan de tre länderna, bland annat inom utbildning. Sedan 2018 kan man läsa ukrainska vid Göteborgs universitet och det gör i dagsläget ett 40-tal studenter.

Thomas Rosén lyfter också fram att det finns en politisk aspekt av projektet.

– Ukraina ingår i EU:s östliga partnerskap. Även om landet inte är med i EU, och kanske inte heller kommer bli inom överskådlig framtid, finns det ett säkerhetspolitiskt intresse för Sverige och Europeiska unionen att ha dem med. Ett akademiskt samarbete som det här är också ett sätt att främja demokrati och yttrandefrihet.

Text: Janna Roosch