Oro och förtroende i ljuset av pandemin
Positivt om Folkhälsomyndigheten och svenska pandemistrategin, men ökande oro i landet. Det visar den senaste nationella SOM-undersökningen som nu sammanfattas i bokform.
Aldrig tidigare har SOM-institutet uppmätt så höga nivåer av oro som under 2020. På fem områden nåddes rekordnivåer: oro för organiserad brottslighet, ökad narkotikaanvändning, ökat antal flyktingar, politisk extremism och globala epidemier. Oron för organiserad brottslighet och ökad användning av narkotika har i princip fördubblats sedan 2013.
Analyserna visar att kvinnor är mer oroade för miljö- och klimatförändringar, brottslighet och hälsorelaterade frågor, medan män är mer oroade för ökat antal flyktingar.
Personer till vänster är tydligt mer oroade än de till höger när det kommer till miljöfrågor och ökad främlingsfientlighet. De till höger är å andra sidan mer oroade för terrorism, narkotika och kriminalitet. På en ny fråga om oro inför situationen i USA svarade personer till vänster att de var mycket oroade, trots att undersökningen ägde rum före stormningen av Kapitolium.
Pandemin har ökat både oro och förtroende
I januari 2020 sade statsepidemilog Anders Tegnell att det inte finns någon anledning att oroa sig för att smittas av coronaviruset. Men när effekterna av pandemin ett halvår senare vara tydliga för alla visar den nationella SOM-undersökningen att 40 procent av svenskarna var mycket oroade för just globala epidemier.
Trots detta åtnjöt Folkhälsomyndigheten och många andra av pandemins aktörer ett högt förtroende under 2020, och under hösten var det fortfarande endast 9 procent som hade ett mycket eller ganska litet förtroende för Folkhälsomyndighetens sätt att hantera pandemin. 71 procent hade ett mycket eller ganska stort förtroende.
Det var även i undersökningen en majoritet som menade att Sverige strategi för att hantera coronapandemin varit mer baserad på forskning än ändra länders strategier. 54 procent ansåg att den svenska strategin var forskningsbaserad, men bara 16 procent ansåg att andra länders var det.
- Det är dock viktigt att komma ihåg att 27 procent svarade att de inte hade någon uppfattning av andra länders strategier, samt att de flesta svar är insamlade före den ”andra vågen”, säger Anna Maria Jönsson, Södertörns högskola, som är en av forskarna som medverkar i antologin.
Inför kommande val
Tillsammans med orosmätningarna cementerar frågan om viktiga samhällsproblem bilden av att frågor om kriminalitet ligger mycket högt på svenskarnas dagordning.
Nya resultat på frågan om vilka partier som har en bra politik på respektive nyckelområde visar att det potentiella konservativa blocket och i synnerhet Moderaterna gynnas av rådande utveckling inför kommande valrörelse (vilken det nu blir).
- Tar man dessutom hänsyn till partiernas respektive storlek så bedöms även SD och KD ha en bra politik inom området lag och ordning, säger Johan Martinsson, föreståndare för SOM-institutet.
Å andra sidan är statsminister Stefan Löfven den enda nuvarande partiledare som i undersökningen får en övergripande positiv bedömning av befolkningen. Analyser av 174 uppmätta politiker under perioden 2001–2020, visar att normen är att svenska partiledare generellt har ett negativt sympatikapital sett till hela valmanskåren.
Läs om detta och mycket mer i den nya forskarantologin Ingen anledning till oro (?)
- Undersökningsresultaten sammanfattas i den nya forskarantologin Ingen anledning till oro (?) som publicerades 23 juni 2021.
- Boken innehåller 30 kapitel inom områdena tillit och förtroende, vardagsliv, medier och hälsa, miljö och klimat, samhälle och opinion samt partier och politik.
- Ingen anledning till oro (?) är fritt tillänglig på SOM-institutets webb.
