Öronmärkning ökar stödet för koldioxidskatt
Koldioxidskatt är det effektivaste styrmedlet för att rädda klimatet. Ändå är den omstridd. Genom att öronmärka koldioxidskatten till klimatändamål kan dock stödet från befolkningen öka. Det menar forskare vid Handelshögskolan i Göteborg.
I boken Peace not Pollution: How Going Green Can Tackle Climate Change and Toxic Politics från det oberoende forskningscentrumet The Center for Economic Policy Research skriver Jens Ewald, doktorand i nationalekonomi, Erik Sterner, forskare på Environment for Development och Thomas Sterner, professor i miljöekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet om förutsättningarna och utmaningarna för koldioxidskatt.
Förbränning av fossila bränslen har den enskilt största påverkan på klimatet, och en global koldioxidskatt hade varit ett effektivt styrmedel, menar forskarna.
– Historiskt sett är bränsleskatter en av de mest framgångsrika klimatåtgärderna. I Europa är till exempel bränslepriserna tre till fyra gånger högre än i USA. Om hela OECD skulle beskatta bränslen på europeisk nivå skulle bränsleanvändningen i dessa länder sannolikt minska med över 50% jämfört med om amerikanska priser användes, säger Jens Ewald.
En kommunikationsinsats
Men även om majoriteten av befolkningen är medveten om behovet av en grön omställning, är det svårt med folkligt stöd för klimatskatter. En förklaring är att åtgärder som sätts in i dag ger utslag först om flera år, en annan är påverkan på ekonomisk ojämlikhet. I Frankrike inleddes till exempel 2018 en proteströrelse känd som "Gula västarna", en rörelse som uppstod som en respons på flera frågor, inklusive den föreslagna höjningen av bränslepriserna.
Genom att säga att man använder skatterna till klimatändamål så förstår medborgarna syftet med exempelvis en bensinskatt mycket bättre och då ökar acceptansen
– Det är i slutändan mycket av en kommunikationsinsats. Genom att säga att man använder skatterna till klimatändamål så förstår medborgarna syftet med exempelvis en bensinskatt mycket bättre och då ökar acceptansen, säger Thomas Sterner.
Stöd i forskningen
Att öronmärka skatteintäkter på detta sätt till klimatändamål, i stället för att fördelningen av skatteintäkterna bestäms av regeringen i den ordinarie budgetprocessen, brukar möta motstånd av ekonomer. Samtidigt visar forskning att det är ett sätt att öka acceptansen och stödet för en grön omställning.
– I praktiken behöver det dock inte vara någon större skillnad, för de närmsta åren kommer iallafall EU att använda kolossalt stora belopp relaterade till klimatomställningen. Troligen kommer många länder använda mycket mer pengar till klimatändamål, som utbyggd transmission, värmelagring, säkring av infrastruktur och klimatanpassning än vad man får in i intäkter på koldioxidskatter, säger Thomas Sterner.
Text: Jessica Oscarsson
The Centre for Economic Policy Research (CEPR) är en oberoende forskningsorganisation som fokuserar på ekonomiska frågor och publicerar forskning, analyser och rapporter inom olika områden av ekonomi och politik.
I en ny e-bok från CEPR bidrar ledande ekonomer och praktiker till en omfattande översikt över utmaningar, initiativ och långtgående effekter av att grön omställning.
Ladda ner boken här: Peace not Pollution: How Going Green Can Tackle Climate Change and Toxic Politics