I sin avhandling har Hadil Elsayed undersökt hur det hälsofrämjande arbetet fungerar i svenska skolor. Genom att analysera styrdokument och intervjua olika yrkesgrupper inom skolan har hon kartlagt både styrkor och utvecklingsområden.
– De styrdokument som reglerar skolans hälsofrämjande arbete visar på god social och demokratisk medvetenhet, men innehåller vissa otydligheter som påverkar det praktiska arbetet, säger Hadil Elsayed.
Komplexa organisatoriska utmaningar
Ett tydligt mönster är att skolpersonal ser struktur och tydlig styrning som viktiga förutsättningar för det hälsofrämjande arbetet. Samtidigt visar studien att elevhälsans organisatoriska uppbyggnad, med flera nivåer av beslutsfattande, ibland skapar spänningar som kan påverka det praktiska arbetet.
Sociala medier skapar nya behov
En av de stora utmaningarna som personalen möter är elevers användning av sociala medier. Det handlar bland annat om nätmobbning och elevers okritiska jämförelser med varandra.
– Det finns ett tomrum i styrdokumenten när det gäller skolans ansvar kring elevers användning av sociala medier. Tydligare riktlinjer skulle kunna leda till mer effektivt hälsofrämjande arbete, förklarar Hadil Elsayed.
Trots utmaningarna visar studien att skolpersonalen hittar kreativa sätt att hantera svårigheter. Vissa har till exempel börjat använda sociala medier som ett verktyg i det hälsofrämjande arbetet.
Aktuell forskning möter pågående utredning
Nyligen har en statlig utredning tillsatts för att se över elevhälsans organisation och Hadil Elsayed hoppas att avhandlingens konkreta förslag på hur det hälsofrämjande arbetet i skolan kan utvecklas, både när det gäller organisation och styrning, ska komma till användning.
Avhandlingen bidrar också med ett svenskt perspektiv till den internationella forskningen om hälsofrämjande arbete i skolan och ligger i linje med de grundläggande principerna för Schools for Health in Europe (SHE), där Sverige är medlemsland.
Text: Ragnhild Larsson
