För att nå framgång i historieämnet måste elever kunna läsa, tolka och producera alltmer ämnesspecifika texter. Men vilka texter elever behöver kunna hantera på olika stadier framgår sällan av skolans styrdokument. Arbete med ämnestexter ses olyckligt nog som något självklart. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
I sin avhandling analyserar Susanne Staf de språkliga förväntningar som elever i grundskolan möter i historieämnet, där den senaste kursplaneändringen har medfört en större betoning på ämnesspecifika kunskaper och förmågor.
– Min studie synliggör de olika förväntningar på läsning, tolkning och textproduktion som elever kan möta i början av mellanstadiet och slutet av högstadiet. Resultatet bekräftar internationella studier som visar att skrivandet i historieämnet innebär ett skifte från återberättande till komplexa förklaringar och källkritisk argumentation, säger Susanne Staf.
I avhandlingen analyserar hon undervisning och elevtexter i en klass i årskurs 4 som producerar texter om medeltiden. I delstudie två jämförs förväntningarna på läs-, tolknings- och skrivförmåga i 2013 års ämnesprov i historia och geografi för årskurs 9. Slutligen analyseras hur elever med olika provresultat besvarar en källkritisk provuppgift i 2013 års historieprov några år efter att gällande kursplan för grundskolan infördes.
I avhandlingen diskuterar Susanne Staf det problematiska med att kursplanen inte tydliggör att eleverna förväntas kunna resonera i både tal och skrift. Skriftspråkets betydelse för elevers kunskapsutveckling framgår av läroplanens övergripande avsnitt, men hamnar mellan raderna i kursplanen som främst har fokus på ämnesspecifika begrepp.
– Det är problematiskt med tanke på den brist på likvärdighet som präglar grundskolan. En vanlig invändning mot att styrdokument anger riktlinjer för hur undervisningen ska utformas är att det inkräktar på lärares professionella friutrymme. Men ett klargörande av vilken muntlig och skriftlig förmåga som historieundervisningen i grundskolan förväntas leda till är en fråga om elevers möjlighet att tillägna sig de ämneskunskaper de behöver i skolan och i det omgivande samhället, säger Susanne Staf.
För mer information:
Susanne Staf, telefon: 0702-656570 e-post: susanne.staf@educ.goteborg.se
Avhandlingen Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan – och högstadiet läggs fram vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession fredagen den 27 september 2019, kl. 13:00 i Sal BE 036, Pedagogen hus B entréplan, Göteborgs universitet.
Avhandlingen finns digitalt publicerad