Pandemin sätter ljuset på medicinsk innovation

Under våren 2020 spred sig covid-19 över världen och forskare mobiliserade sig i kampen mot pandemin. På bara ett år har nu fyra godkända vacciner kommit ut på marknaden i Europa och tre i USA och fler är på gång. Under normala omständigheter skulle det anses omöjligt, då traditionell vaccinforskning vanligtvis tar upp mot tio år.

 - Den offentliga debatten handlar mycket om kapacitet, att vi skulle vilja ha mer vaccin snabbare. Det glöms lätt bort att det är en otrolig prestation som genomförts, säger forskaren Bastian Rake.

Bild

Bastian Rake arbetar på Maynooth University på Irland, men är också knuten till U-GOT KIES (University of Gothenburg Centre on Knowledge-intensive Innovative Ecosystems) som är ett centra vid Institutionen för ekonomi och samhälle på Handelshögskolan. Han nämner nya vacciner och läkemedel som bra exempel på vad medicinsk innovation kan vara, men begreppet rymmer mer än så. Medicinsk innovation kan till exempel handla om nya sätt att diagnostisera eller nya behandlingar som kan tillgängliggöras för en stor grupp människor. Det kan också handla om nya sätt att producera medicinteknik och läkemedel.

 - Pandemin har verkligen satt behovet av medicinsk innovation i fokus, fortsätter Bastian Rake.

För att skapa och implementera medicinsk innovation krävs ett nära samarbete mellan olika aktörer som medicinsk forskning, tekniska högskolor, sjukvård och företag i branschen. Det menar Rögnvaldur Sæmundsson som är verksam vid Islands Universitet och har en deltidsforskartjänst vid Avdelningen för innovation och entreprenörskap på Handelshögskolan. I ett pågående forskningsprojekt undersöker han hur kunskapsutbytet mellan forskare och doktorander på Sahlgrenska sjukhuset och Chalmers, organisationer som har samarbetat i mer än 70 år, är kopplat till medicinsk innovation.

 - För samhället är det avgörande att såna här mötesplatser skapas och fungerar bra under en längre tid. Det är när olika kompetenser möts som medicinsk innovation uppstår. Samtidigt måste medicinsk innovation kunna ske på ett säkert och etiskt vis. För att undvika förtroendekriser i likhet med Macchariniaffären är det därför viktigt att även utveckla ett för ändamålet fungerande regelverk, säger Rögnvaldur Sæmundsson.

Bild

Vaccinforskning sticker ut i tillväxtekonomier

Mycket medicinsk innovation fokuserar på folksjukdomar i de rika delarna av världen, som cancer och olika slags hjärt- och kärlsjukdomar. Det råder fortfarande brist på prisvärda läkemedel som kan tillgodose behoven i utvecklingsländer. Att det under senare tid har skett en ökad förflyttning av medicinsk forskning, särskilt vad gäller kliniska tester, till länder som Kina och Indien, skulle kunna innebära ett uppsving för utvecklingen av medicinsk innovation i dessa länder. I en studie som Bastian Rake har genomfört tillsammans med forskarkollegan Carolin Haeussler visar det sig dock att lokala forskare sällan är involverade i analys och publicering av forskningsresultaten. Här dominerar fortfarande västerländska forskare och det är främst i väst som resultaten kommer forskarvärlden till del.

 - Om lokala forskare involverades genom hela processen och kunde tillämpa resultaten i sitt eget arbete, hade det med stor sannolikhet påverkat utvecklingen av medicinsk innovation i dessa länder. Ofta saknas en kapacitetsuppbyggnad som gör det möjligt. I Kina håller en förändring på att ske. Där satsar man kraftigt inom forskning och utveckling och mängden publicerade akademiska artiklar med ursprung i Kina växer avsevärt.

Vaccinforskning passar däremot inte riktigt in i den allmänna bilden. De senaste månaderna har vi till exempel kunnat läsa om ryska och kinesiska vacciner mot covid-19 som används av vissa europeiska länder. Generellt har tillväxtekonomier relativt bra förutsättningar när det kommer till att utveckla vaccin, menar Bastian Rake.

 - I Europa och andra västländer är vi inte alltid är medvetna om framgångsrika innovationer från tillväxtekonomiernas vaccintillverkare, eftersom dessa innovationer ofta behandlar sjukdomar som inte är så vanliga i väst. Västerländska lösningar som kräver stabila kylkedjor är inte heller alltid det bästa för länder som saknar den typen av infrastruktur.

Skepsis gentemot nya innovationer

Vad gäller vaccinet mot covid-19 hoppas många på att det snart ska innebära en återgång till det normala. Samtidigt har det blivit tydligt att det finns en stor grupp i samhället som hyser en avsevärd skepsis inför att bli vaccinerade. Den yngre generationen som själva inte upplevt nyttan av vacciner tar lätt effekten för given, menar Rögnvaldur Sæmundsson. De flesta av oss vill dessutom vänta tills nya innovationer är etablerade på marknaden och det blir tydligt att fördelarna överväger riskerna. Trots det tror han att många kommer att vilja vaccinera sig mot covid-19.

 - För att vi ska ta till oss en medicinsk innovation måste den innebära en stor positiv förändring i vårt liv. För många människor uppväger chansen att kunna röra sig fritt och få ett normalt liv igen väsentligt de möjliga riskerna med det nya covid-19-vaccinet.

Kanske är information och transparens avgörande faktorer för att människor ska våga testa medicinsk innovation.

 - Under pandemin har till exempel myndigheterna här på Island lagt all information om covid-19 på bordet och uppdaterat löpande.  Då vet människor hur de ska bete sig och det blir lättare ta ett beslut.

Nya aktörer satsar på hälso- och sjukvårdsinnovation

Det stora behovet av innovationer under pandemin har inneburit att företag som vanligtvis inte arbetar med läkemedel, bioteknik eller medicinsk utrustning har engagerat sig i innovationer inom hälso- och sjukvård. Bastian Rake nämner Mercedes Formula One-teamet som har utvecklat ventilatorer och digital teknik som har använts för smittspårning. Det har också experimenterats en hel del med huruvida befintliga läkemedel kan användas mot covid-19, vilket Bastian Rake och hans forskarkollega Marvin Hanisch nyligen publicerade en studie om. Det finns en del utmaningar inom området.

 - Vi kunde till exempel se att många kliniska studier fokuserade på ett begränsat antal läkemedel, som malariamedicinen hydroxiklorokin. Detta trots att det snabbt visade sig ha dålig effekt mot covid-19. Det tyder på brist på samordning och informationsutbyte mellan forskare.

 - På det stora hela har pandemin ändå haft en positiv påverkan på medicinsk innovation. Det ska bli spännande att se om det är en utveckling som består.