PARSE firar 10 år
Konstnärliga fakultetens plattform PARSE för konstnärlig forskning, fyller tio år 2024. Detta uppmärksammades genom ett tvådagarssymposium där PARSE reflekterade över sin historia och riktade blicken mot framtiden.
PARSE (Platform for Artistic Research Sweden) är både en publiceringsplattform och en biennal publicerats inriktad på konstnärlig forskning. Sedan starten har 18 nummer av PARSE Journal publicerats och PARSE har varit värd för fem konferenser.
PARSE startades 2014 och bakom initiativet stod Konstnärliga fakultetens dåvarande dekan Ingrid Elam, Akademin Valands prefekt Mick Wilson och forskningshandläggaren Johan Öberg.
— När fakulteten bildades tilldelades den pengar som då satsades på forskning i form av 42 doktorander. Då fanns det väldigt få handledare inom fakulteten så det fick lägga ut externt. Sånär som på orgelforskningen fanns knappt någon senior forskning. Det fanns inga forskningsassistenter eller postdoks. Jag, Mick och Johan frågade oss, hur bygger vi en forskningsmiljö? berättar Ingrid Elam.
Svaret blev att se till att kunna publicera internationellt och för det behövs ett kontaktnätverk. För att bygga upp ett kontaktnätverk behövs en konferens. På så vis föddes idén om PARSE som både en publiceringsplattform och en konferens. 2013 lämnades en ansökan om medel till dåvarande rektor Pam Fredman som beviljade ansökan.
Då startades tidskriften, med en rådgivande nämnd innehållandes en del prominenta namn som Bruno Latour och Barbara Czarniawska, och den första konferensen anordnades 2015.
— Det gick förvånansvärt bra. PARSE fick uppmärksamhet och konferensen var välbesökt. Det fanns mycket att vara stolt över och mycket utvecklingspotential.
Ingrid Elam beskriver att det har varit en styrka för PARSE, och Konstnärliga fakulteten, att ha en tillhörighet hos Göteborgs universitet.
— Genom det har vi fått tillgång till kompetens och resurser som tenderar att saknas hos andra mindre konsthögskolor. Det har varit en bidragande orsak till att PARSE kunnat ha sin kontinuitet och fortsätta utvecklas i tio år. PARSE var, och är fortfarande, en unik plattform i Sverige och internationellt erkänd.
— Tidskriften fungerar som en publiceringsplattform och konferensen handlar om att föra samman utövare och forskare med varandra för samtal om hur konstnärlig forskning kan överbrygga disciplinära klyftor, säger Jyoti Mistry, professor i film och chefredaktör för PARSE.
Symposium
För att uppmärksamma PARSE:s 10-årsjubileum hölls ett symposium i Göteborg i slutet av april 2024. Det två dagar långa evenemanget bjöd in tidigare redaktörer, medarbetare och samarbetspartners samt redaktörer från andra publiceringsplattformar att träffas och reflektera över tidigare nummer, tidigare konferenser och deras teman.
— Vi ville titta på PARSE både ur ett insider- och ett outsiderperspektiv, så på den första dagen av symposiet delade personer som har bidragit till eller varit direkt involverade i PARSE sina erfarenheter. Sedan, den andra dagen, bjöd vi in Cecilia Roos och Jay Pather, som kritiska vänner till PARSE, att dela med sig av sina perspektiv på plattformen, säger Jyoti Mistry.
Samtidigt som symposiet gav utrymme att diskutera och bedöma effekten PARSE har haft hittills fokuserade symposiet också på framtiden och försökte föreställa sig PARSE 2034.
— Vi vill inte fastna i historien. I stället ville vi föra människor samman och diskutera vart PARSE kommer att behöva ta vägen längre fram, säger Jyoti Mistry.
— Det var spännande att få Cathryn Klasto och Lucy Cathcart Frödén att leda symposieworkshopen "Plural Slices". De representerar framtiden för konstnärlig forskning, och vi ville måna om att skapa plats för nästa generation av forskare, konstnärer och praktiker. Det var viktigt att inse att ansvaret för PARSE:s framtid ligger i händerna hos forskare utanför den nuvarande arbetsgruppen, och det är de som kommer att ta det in i nästa steg av konstnärlig och kreativ utveckling.
Nya sätt att publicera
En viktig del av framtiden för tidskriften PARSE är att inse behovet av att vara öppen för nya sätt att publicera. Medan de första numren trycktes är tidskriften nu uteslutande digital. Under det senaste ett och ett halv året har publicering blivit mer experimentell och PARSE har ofta släppt poddar, videomaterial och bildspel.
Jyoti Mistry känner sig övertygad om att PARSE i framtiden kommer att stärka den konstnärliga forskningen i Sverige och fortsätta att vara en plats där människor möts för att dela och utbyta sina konstnärliga praktiker och forskning och samarbeta för att publicera sin forskning.
— Styrkan med PARSE har varit dess generositet och öppenhet för samarbete och att lyssna på vad praktiker, forskare och forskare har sagt.
— Andra plattformar bjöds in till symposiet och vi är alltid öppna för att föra dialog med dem. Vi är inte intresserade av att hålla något för oss själva, utan snarare av att göra det så synligt som möjligt. Fram till 2034 kommer PARSE att stärka sitt internationella nätverk och ha större samarbeten över de nordiska gränserna.
Henric Benesch, dekan vid Konstnärliga fakulteten, tycker att symposiet tydliggjorde att PARSE är på en bra plats.
— Många stora saker och många små saker har uppnåtts. Det finns mycket erfarenhet att bygga på och ett erkännande av att saker förändras och att det är viktigt för en ny generation att sätta agendan för vad PARSE kan komma att bli under de kommande 10 åren. Jag ser fram emot att få vara med på den fortsatta resan!