Under 1970- och 80-talet stod frågan om kärnavfall högt på agendan i Sverige. Det fanns en debatt som rörde upp känslor och satte i gång protester. Idag är frågan om kärnkraft högaktuell igen, men diskussioner om avfallshantering lyser med sin frånvaro. Problemen med slutförvaring framställs som lösta, tonas ned eller helt enkelt ignoreras, enligt avhandlingen.
– Ett ben som kärnkraften står på är just säkerheten som kärnkraftsindustrin, myndigheter och politiker menar har uppnåtts i avfallsfrågan. Om den presenteras som löst skänker det ju legitimitet till kärnkraften. En konsekvens är att det fattas beslut om kärnkraft på grunder som underskattar avfallsfrågans komplexitet och ofrånkomliga problem, säger Hannes Lagerlöf, doktorand i sociologi.
I sin avhandling har han studerat avfallsfrågan genom att analysera policys för hantering av kärnavfall i Sverige och på EU-nivå. Han har också observerat hur en ansökan om att bygga slutförvar för kärnbränsle granskades i en svensk domstol och gjort en fallstudie av kärnkraftsindustrins information till invånare i Östhammars kommun, där en anläggning för slutförvar planeras.
Avfallshanteringen reduceras till en teknisk fråga
Enligt avhandlingen finns idag en tendens att skilja avfallsfrågan från frågan om kärnkraft. Det gäller inte bara den politiska debatten, utan även om hur politiken organiseras rent praktiskt.
Vi tar oss an avfallsfrågan som en strikt teknisk fråga som ska hanteras med vetenskap och teknologi.
– I Sverige finns en process för avfallsfrågor som är organisatoriskt skild från politiska frågor om energipolicy och energipolitik. Vi tar oss an avfallsfrågan som en strikt teknisk fråga som ska hanteras med vetenskap och teknologi.
En konsekvens, menar Hannes Lagerlöf, är att det politiska samtalet blir mindre transparent och demokratiskt. Samtidigt försvinner centrala värdefrågor som vad vi som samhälle behöver energi till, vad vi ska producera och vem som ska använda det vi producerar. Det kan också handla om hur mycket risk personer vill utsätta sig för.
– De här frågorna behöver man inte vara teknisk expert för att diskutera. Dem kan alla ta ställning till, säger han.
Samtycke ingen rättvis princip
En viktig princip som förläggningen av slutförvar lutar sig mot idag är den om samtycke. För att få förvara avfall på en specifik plats måste alltså lokalbefolkningen ha gett sitt godkännande.
I fallet Östhammar har industrin jobbat med olika ekonomiska incitament och kommunikationsinsatser för att slutligen nå samtycke. Men principen om samtycke faller om man betänker att avfallet kommer att finnas kvar i Östhammar i tusentals år framöver och att det inte är en lokalt avgränsad fråga, enligt Hannes Lagerlöf.
Problemet med jämlikhet mellan generationer kvarstår ju även om dagens generationer samtycker. Om det finns motstånd mot slutförvaret om 50 år får man hänvisa till vad Östhammarborna tyckte idag.
– Problemet med jämlikhet mellan generationer kvarstår ju även om dagens generationer samtycker. Om det finns motstånd mot slutförvaret om 50 år får man hänvisa till vad Östhammarborna tyckte idag. Hur man än vrider och vänder på det blir det svårt att legitimera.
Avfallsfrågan kan fungera som varnande exempel
Det avfall kärnkraften redan har producerat måste vi hantera och leva med, oavsett vad vi tycker om det i framtiden. Hannes Lagerlöf tror att det finns andra samhällsproblem där vi har större möjlighet att påverka lösningarna och utfallet. Där kan kärnavfallsfrågan fungera som ett varnande exempel.
– Det finns till exempel många likheter med klimatdebatten. Det pratas om "carbon capture and storage" men också om andra framtida teknologier som ska avhjälpa dagens problem. Så länge lösningar saknas är det en konstig slutsats att dra – att vi kan fortsätta leva som vi gör med hänvisning till icke existerande teknologi. Frågan om hantering av använt kärnbränsle visar tydligt på bristerna i sådana tankegångar.
Länk till avhandlingen: Conditional Progress: Technical Rationality and Wicked Problems in Nuclear Waste Management
Kontakt: Hannes Lagerlöf, doktorand vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, e-post: hannes.lagerlof@gu.se
