Politiska processer utnyttjades på bekostnad av allmänintresset
Ny forskning har undersökt statens och företagens relationer i södra Afrika under 1900-talet. Studien fokuserar på hur stater och företag identifierade och hanterade politiska risker och ett viktigt resultat är hur företag gynnades av politiska processer, dock ofta på bekostnad av allmänintresset.
Kondwani Happy Ngoma, doktor i ekonomisk historia på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har studerat förhållandet mellan stater och företag i södra Afrika. Resultaten ger insikter om ekonomisk utveckling och institutionell förändring under koloniserings- och avkoloniseringsprocesser. Projektet har anlagt ett näringslivshistoriskt perspektiv för att förstå utvecklingen i den afrikanska kontexten.
– Afrika är en region som det forskats relativt lite på, och vi kan lära oss mycket genom att se tillbaka. Min användning av tidigare outnyttjade arkiv har berikat vår förståelse för ekonomiska och politiska processer i 1900-talets södra Afrika.
Otillräcklig kontroll över regleringar ledde till nackdelar för allmänintresset
Ett av de viktigaste resultaten är hur företag kunde dra fördel av politiska processer på bekostnad av allmänintresset. Utländska företag som etablerade sig i södra Afrika kunde förvärva och behålla äganderätten till mark och mineraler. Detta skedde eftersom den brittiska regeringen inte hade tillräcklig kontroll över regleringarna. Företagen kunde alltså skaffa sig äganderätt till naturresurserna, även om det inte alltid var till fördel för allmänintresset.
Kondwani Happy Ngoma visar också att detta med tiden blev en nackdel för företagen. Han tar upp ett exempel med Zambia. När en ny politisk regim närmade sig, oroade sig företagen för att äganderätten skulle ifrågasättas. De hade investerat mycket i dessa resurser och ville inte riskera att förlora dem.
– Rädslan för expropriation var stor, men i stället för att vänta kom företagen överens med den nya regeringen om att överföra äganderätten till den nya regimen – även om företaget då fick acceptera att bolagets tillgångar värderades betydligt lägre än vad man egentligen ansåg att de var värda.
Till skillnad från tidigare studier, som fokuserat på länder som infört eller direkt drabbats av ekonomiska sanktioner, så visar studien också på de politiska risker som ekonomiska sanktioner innebär för omkringliggande länder. Studien undersöker särskilt perioden efter avkoloniseringen och hur olika aktörer, inklusive företag och andra stater, påverkas av och reagerar på sanktioner i en geopolitisk miljö.
Viktigt för att skydda allmänna intressen och följa rättssäkerheten
Detta visar hur komplexa politiska relationer kan påverka företag och deras långsiktiga intressen och hur allmänintresset kan underordnas. Kondwani Happy Ngoma påpekar att det är viktigt att balansera företagens behov med allmänintresset och följa rättsstatsprincipen för att undvika snedvridningar, som kan leda till monopol och ökad ojämlikhet.
Fortsatt forskning i Sverige
Kondwani Happy Ngoma disputerade den 31 maj 2024 och han börjar sin nya tjänst som postdoc vid Handelshögskolan i Stockholm (SSE) i september, där han kommer att fortsätta studera stats- och affärsrelationer.
– Mitt forskningsfokus kommer att vara att kombinera historia och diplomati för att visa hur politiska verktyg påverkas av interaktionen mellan stater och företag. Jag kommer att undersöka detta utifrån ett perspektiv av ekonomiska sanktioner.