Primärval är ett system där partiers medlemmar, eller ibland väljare, kan rösta på de kandidater som ska representera dem i allmänna val. Enligt forskningen finns det två aspekter av detta.
Å ena sidan gör primärval att kandidaturvalet blir mer demokratiskt jämfört med när partiledare väljer sina kandidater. För partier med minskat väljarstöd kan därför införande av primärval vara ett sätt att framstå som mer demokratiska för att locka fler väljare.
Å andra sidan visar forskning att primärval är förenat med risker för röstköp, vilket i sin tur påverkar både valdeltagande och politiskt förtroende negativt.
Primärval allt vanligare i Europa
Regionala primärval är något som har blivit vanligare i exempelvis Spanien och Italien. Men de formella möjligheterna att genomföra primärval där varierar, vilket innebär att det finns olika nivåer av demokrati inom partier och mellan olika regioner.
– Jag undersöker om införandet av fler primärval påverkar väljarnas uppfattningar om korruption bland politiska kandidater och i det politiska systemet samt om kvinnors chanser att bli utvalda förändras. Mina studier visar att förändringar i kandidatvalssystem faktiskt har konsekvenser för väljarnas uppfattningar, säger Jana Schwenk, doktorand i statsvetenskap.
Initialt ökad oro för korruption
Tillsammans med en av sina handledare, statsvetaren Nicholas Charron, har hon undersökt hur urvalet av 250 kandidater till spanska regionval mellan 2010 och 2021 påverkade de spanska väljarnas uppfattningar om korruption. Analysen baseras på data från European Quality of Government Index.
– Resultaten visar att medborgarnas uppfattningar om korruption ökar när primärval införs men att dessa minskar över tid. Det förvånade oss och tyder på att primärval är mest problematiska i början. Det kan liknas vid situationer när det hålls val i länder som nyligen demokratiserats – i de fallen ser vi ofta höga nivåer av korruption och röstköp till en början.
Kandidaterna anses mindre korrupta
Jana Schwenk har också undersökt om väljare utvärderar de politiska kandidaterna olika beroende på om de valts genom primärval eller ej. År 2022 genomförde hon en experimentstudie med 1500 spanjorer, som fick i uppgift att välja mellan fiktiva kandidater som var tänkta att leda ett projekt i ett regionalt parlament. Undersökningen visar att deltagarna uppfattade kandidater som valts genom primärval som mindre korrupta, men också mindre kompetenta.
– De flesta av deltagarna i studien angav att de trodde att primärval leder till att fler utomstående kandidater väljs ut. Det anses vara både en fördel och en nackdel för kandidaterna: de uppfattas som mindre korrupta på grund av sin ”outsider-status”, men bristen på politiska nätverk gör också att de uppfattas som mindre kompetenta och erfarna.
Representation av kvinnor påverkas ej
Det är väl dokumenterat att kvinnor har mindre chans i partiers nomineringsprocesser än män och att deras möjligheter att bli valda är mindre. För att undersöka om chansen för kvinnor att bli utvalda ökar eller minskar när primärval införs, har Jana Schwenk analyserat data om 1300 kandidater till italienska borgmästarval år 2014.
– När det gäller kvinnlig representation märker jag ingen påtaglig effekt vid införande av primärval som urvalsmetod för politiska kandidater, vilket bör betraktas som något positivt! För kvinnor verkar det inte vara avgörande hur partierna väljer sina kandidater, vilket indikerar att deras möjligheter att bli utvalda inte påverkas negativt av olika urvalsvalprocesser.
I en tid av vikande förtroende för partier och demokrati visar avhandlingen att det som händer inom partier, som val av kandidater, får konsekvenser för väljarnas attityder till såväl kandidaterna som de politiska systemen.
– I det avseendet skulle primärval kunna bidra till att återupprätta väljarnas förtroende för partier och politiker, men för att vara helt säkra måste vi genomföra fler studier, säger Jana Schwenk.
Text: Anna-Karin Lundell
