Jens Böhmer disputerade i december vid Institutionen för kliniska vetenskaper på en avhandling om en ny metod som kan revolutionera uppföljningen av patienter efter transplantationer. Han har nu fått Rolf Zetterström-priset för bästa pediatriska avhandling i Sverige 2024.
Jens Böhmers forskning visar att ett enkelt blodprov kan utesluta avstötning av ett donerat hjärta. Metoden är redo att börja användas kliniskt inom några veckor.
Detta sparar både tid och lidande för patienter som fått ett nytt hjärta. Nu kan de övervakas på distans istället för att ofta behöva lämna vävnadsprover från hjärtat.
– Biopsitagningen är en dyr procedur som också är mycket obehaglig för patienten. Barnen sövs för den. Dessutom görs den vanligtvis på transplantationscentret, vilket innebär mycket resande för den som har fått ett nytt hjärta, säger Jens Böhmer, barnkardiolog som efter nästan 15 år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset nu arbetar halvtid på en barnklinik i Frankfurt och samtidigt fortsätter med sin forskning inom transplantationskirurgi i Göteborg.
Jens Böhmer fick sitt pris för årets pediatriska avhandling av Thomas Abrahamsson, professor vid Linköpings universitet och vetenskaplig sekreterare i Svenska Barnläkarföreningen.
Priset och forskningsframstegen
Hur känns det att få priset för bästa pediatriska avhandling, och vad betyder det för dig att ditt doktorandprojekt uppmärksammas på detta sätt? – Ganska overkligt att just jag skulle få ett pris! Jag hoppas att det kan inspirera andra att ta sig an de problem man möter i vården med vetenskapliga metoder.
Vad är du mest stolt över i din avhandling? – Att jag, med mycket stöd från andra, lyckades ta ett så stort projekt från ”bedside to bench” och tillbaka igen – allt inom ramen för en enda disputation.
Vad tänkte du när du insåg att din forskning visar att ett enkelt blodprov faktiskt kan upptäckaavstötning? – Jag har ofta sett hur utsatta dessa patienter är och hur de gör allt för att skydda sitt nya hjärta och liv. Nu kan de slippa tidskrävande och smärtsamma biopsitagningar och istället vara hemma mycket mer, där de ska vara!
Bild
Omslaget till Jens Böhmers prisbelönta avhandling.
Testas på lungtransplanterade
Hur lång tid tror du att det tar innan metoden kan börja användas kliniskt i stor skala? – Den tekniska valideringen är klar. Vi behöver bara lösa vissa praktiska detaljer eftersom metoden ska fungera både för barn och vuxna, och proverna tas både här i Göteborg och i resten av Sverige. Men det handlar bara om några veckor innan donators cellfria DNA går att beställa på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!
Vill du fortsätta forska, och vad skulle du vilja studera vidare? – Absolut, jag siktar på en docentur vid GU. Förutom mina två pågående projekt om myokardit och om hjärtpåverkan efter barncancerbehandling, vill jag framför allt förfina och förenkla metoden vi använde i doktorandprojektet (digital PCR) så att den blir ännu mer känslig och lättanvänd. Vi undersöker även om detta sätt att upptäcka avstötning fungerar på andra transplanterade organ. Jesper Magnusson på SU har just startat en stor studie på lungtransplanterade patienter där han använder vår metod.
Figur från Jens Böhmers avhandling: Genotypning identifierar DNA-skillnader mellan mottagare och donator. Skillnaderna används för att spåra donatorns DNA i mottagarens blod efter hjärttransplantation. Nivåerna av donator-DNA relateras till avstötning.
Tog emot priset på Barnveckan
Jens Böhmer tog emot Rolf Zetterström-priset för årets bästa pediatriska avhandling i Sverige under Barnveckan i Uppsala.
– Det är länge sedan jag var på barnveckan. Numera brukar jag mest åka på konferenser om transplantation, cellfritt DNA eller barnkardiologi. Men jag är ju barnläkare i grunden, och programmet var verkligen spännande. Barnläkaryrket omfattar ju allt från extremt prematura bebisar till tonåringar med metabolt syndrom. Här finns verkligen allt! Det var riktigt kul att träffa gamla kollegor som har valt helt olika inriktningar inom samma yrke.