Professor förenar forskning om fackspråk, vetenskapligt skrivande och översättning
Den 8 april beslutade rektor att befordra Hans Landqvist till professor i svenska språket. Med sin forskning inom fackspråklig kommunikation, vetenskapligt skrivande och översättning hoppas Hans kunna bidra till förståelsen för hur olika typer av texter utvecklas och används. Befordran i sig hoppas han ska kunna bidra på ytterligare sätt.
– Jag hoppas att den kan leda till att jag kan vara till nytta för juniora kollegor liksom för institutionen som helhet, säger Hans.
Hans Landqvist började arbeta inom universitetsvärlden som sverigesvensk lektor i svenska vid Åbo finskspråkiga universitet. 1993 anställdes han på institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Efter doktorsexamen i nordiska språk år 2000 har han arbetat med forskning, både ensam och i projekt tillsammans med svenska och finländska kollegor. Forskningens övergripande tema har varit och är skrivna texter.
– Jag studerar texter som helheter och specifika aspekter på texter. Det innebär exempelvis att jag undersöker hur nutida författningstexter är uppbyggda och hur de kan ses som en egen genre, men också att jag undersöker sådant som enskilda termer, säger Hans.
Studier av det här slaget kan innebära många olika saker men en intressant del innebär att titta på termer som både kan vara ord i allmänspråket och termer inom ett fackområde.
– I allmänspråket betyder ordet ”essentiell” i princip ”väsentlig”, medan innebörden i medicinens ”essentiella symptom” istället är ”symptom som inte kan kopplas samman med en definierad sjukdom". Sådan här kunskap är viktig vid kommunikation mellan fackexperter och icke-experter men också vid översättning.
Unik bild av svenskt tekniskt fackspråk
De senaste åren har Hans forskning kommit att röra sig inom främst tre områden: fackspråk, vetenskapligt skrivande och översättning. Tillsammans med kollegor kartlägger han nu den verksamhet som Tekniska nomenklaturcentralen (TNC) bedrev från 1940-talet till och med 2018. TNC är en av världens första institutioner som utarbetade riktlinjer för och gav rekommendationer om tekniskt fackspråk.
– I arkivmaterial går det bland annat att följa diskussioner om specifika termfrågor. Vad talar till exempel för respektive mot de svenska termerna ”vajer” och ”stållina” som alternativ till den engelska termen ”wire”? TNC-arkivets olika delar ger tillsammans en unik bild av hur delar av det svenska fackspråket har utvecklats och diskuterats under mer än 75 år.
Undersöker hur den vetenskapliga artikeln har utvecklats
Tillsammans med Lena Rogström har han även påbörjat ett projekt som ska ta reda på hur det fasta mönstret för att skriva vetenskapliga artiklar på svenska har utvecklats. Ett exempel på ett sådant mönster är IMRaD-modellen, det vill säga när forskare strukturerar sina texter utifrån ”Introduction, Methods, Results and Discussion”.
- I utvecklingen mot mer fasta mönster för (natur)vetenskapliga texter på svenska är texterna i Kungliga Vetenskaps Academiens Handlingar viktiga. Just nu fördjupar vi oss i hur insektsforskaren Clas Bjerkander utformar sina texter under perioden 1775–1795.
Beskrivningar av manliga och kvinnliga översättare
Sist men inte minst har Hans även fördjupat sig i den digitala databasen Svenskt översättarlexikon, vars syfte är att uppmärksamma översättarens betydelse för litteratur på svenska.
– Lexikonet är intressant som ett encyklopediskt verk, dvs. en uppslagsbok. Jag undersöker bland annat urvalet och beskrivningarna av manliga och kvinnliga översättare respektive sverigesvenska och finlandssvenska översättare.
Firar med nyköpt juridisk handbok
Hans hoppas alltså att befordran ska göra att han kan vara till nytta för juniora kollegor liksom för institutionen som helhet. Men han är också glad för att få mer arbetstid för egen forskning.
– Det finns forskningsteman att fortsätta med, och jag har idéer om möjliga nya teman. Dessutom har jag ett antal goda kollegor att samarbeta med!
Med tiden hoppas Hans att han ska kunna fira befordran med olika resor, både i arbetet och privat, men på grund av pandemin kommer befordran just nu att firas stillsamt.
– Jag köpte nyligen ett eget exemplar av Claudius Kloots juridiska handbok Then Swenska Lagfarenheetz Spegel Vthi Fyra Böcker fördeelt och beskrefwen aff CLAUDIO Kloot […], tryckt av boktryckaren Amund Grefwe i Göteborg år 1676. I samarbete med Lena Rogström tänker jag ju fortsätta att undersöka detta verk och Clas Rålambs handbok OBSERVATIONES JURIS PRACTICÆ. Thet är/ Åthskillige Påminnelser vthi Rättegångs Saker […], tryckt av Niclas Wankijf i Stockholm år 1674.
Text: Sven Lindström
