Professor Randi Hjalmarsson om årets ekonomipristagare: ”En ära att presentera priset och Claudia Goldins arbete”­­­­

Bild

Claudia Goldin berömde dig för att besvara frågor under presskonferensen efter att hon blev frånkopplad. Hon kallade dig ”incredible and excellent”, vad är din reaktion på det?
– Det var otroligt belönande att veta att Claudia Goldin godkände hur jag presenterade och tolkade hennes arbete. Jag är säker på att hon själv skulle ha svarat på frågorna mycket bättre än jag gjorde, och jag ser verkligen fram emot att höra henne presentera sitt arbete när hon besöker Stockholm i december.

Hur utses en Nobelpristagare?
–  Priskommittén arbetar året runt och börjar i september varje år med att konfidentiellt be om nomineringar från cirka 3 000 forskare över hela världen. Nomineringar måste tas emot senast den 31 januari. Ingen kan nominera sig själv. Kommittén granskar nomineringarna och väljer de preliminära kandidaterna. Vanligtvis får vi 250-350 namn, vissa flera gånger. Under de följande månaderna begär kommittén bedömningar av kandidaternas arbete från särskilt utsedda experter. Mycket arbete går sedan åt till att skriva vetenskapliga rapporter och göra rekommendationer om de slutliga kandidaterna till Kungliga Vetenskapsakademiens medlemmar. Rapporterna diskuteras vid två möten för Akademiens klass för samhällsvetenskaper. Ekonomipristagaren utses inte officiellt förrän omröstningen hålls av hela Vetenskapsakademien.

Hur utvärderar kommittén de nominerade kandidaterna?
– Liksom inom naturvetenskap tilldelas priset för vetenskapliga bidrag. Det finns många imponerande forskare, men vi betraktar inte personen eller deras livslånga prestationer, utan specifika vetenskapliga bidrag. Vi tar inte hänsyn till politiska frågor eller kön, nationalitet eller ålder hos de nominerade. Ekonomiska vetenskaper är brett definierade och inkluderar tvärvetenskapligt arbete. Detta återspeglas tydligt i årets pristagare, Claudia Goldin, vars forskning befinner sig i skärningspunkten mellan arbetsmarknadsekonomi och ekonomisk historia.

De är hängivna forskare som inte är rädda för att ställa stora frågor"

Vad skulle du säga utmärker en Nobelpristagare?
– Jag är inte säker på om det finns någon särskiljande egenskap hos en pristagare. Men om jag måste generalisera skulle jag säga att de är hängivna forskare som inte är rädda för att ställa stora frågor, även om de potentiellt är svåra att besvara, och som har haft betydande påverkan på samhället genom sitt eget arbete och det arbete de har inspirerat andra att utföra. Det stämmer definitivt på årets pristagare, Claudia Goldin.

Bild

Vad är din syn på Claudia Goldins forskning och hur den har påverkat hennes vetenskapliga område eller samhället i stort?
– Det kvarstår många könsskillnader på arbetsmarknaden - både när det gäller deltagande och löner –  runt om i världen idag. Dessa skillnader finns trots att kvinnor i många länder är mer utbildade än män och trots att många länder har regler på plats, som lagstiftning om lika lön för like arbete, för att bekämpa diskriminering. Beslutsfattare talar mycket om hur man kan minska dessa könsskillnader. Men det första steget i att bedöma om och hur dessa könsskillnader ska hanteras är att förstå varför de finns från första början. Claudia Goldins forskning gav oss den första omfattande bilden av både hur och varför kvinnors sysselsättningsgrad på arbetsmarknaden har förändrats under 200 år i USA. Genom att använda det amerikanska exemplet som en historisk lins kunde hon observera strukturella förändringar på arbetsmarknaden (till exempel från jordbruk till industri), förändringar i sociala normer och institutionella hinder, ökad tillgång till utbildning samt medicinska upptäckter, som p-piller, som gav kvinnor möjlighet att planera och kontrollera sin egen fertilitet. Hennes arbete visar tydligt att de underliggande orsakerna till könsskillnaderna förändras med ekonomisk utveckling och har omfattande samhälleliga konsekvenser både för utvecklade länder som USA, men också för andra länder som fortfarande är i tidigare utvecklingsstadier.

Hon visade oss därmed att trots kontinuerlig ekonomisk tillväxt minskar inte könsskillnaderna kontinuerligt

– Det är väldigt imponerande för mig hur hon övervann utmaningarna med att studera denna fråga. Det är inte lätt att studera något - i det här fallet kvinnors sysselsättningsgrad och löner - när vi inte har data; under större delen av denna historiska period fanns det inga systematiska arbetsmarknadsdata, särskilt för kvinnor. Genom outtröttligt detektivarbete i arkiven upptäckte hon många nya datakällor och kreativa sätt att använda dem, vilket gjorde det möjligt för henne att mäta den tidigare okända långsiktiga utvecklingen av kvinnors arbetsmarknadsutfall. Hon visade oss därmed att trots kontinuerlig ekonomisk tillväxt minskar inte könsskillnaderna kontinuerligt. Till exempel minskade kvinnors deltagande på arbetsmarknaden överraskande nog under den ekonomiska tillväxten på 1800-talet innan den ökade på 1900-talet. Och könsskillnaden i löner förändrades knappt alls under större delen av 1900-talet. Men hon gjorde mer än att upptäcka nya data och mönster: Hon upptäckte också att ekonomiska modeller kan förklara både de historiska drivkrafterna bakom förändringar i könsskillnader på arbetsmarknaden och vad som ligger till grund för de existerande skillnaderna idag.

Det här är ditt första år i kommittén. Vilka erfarenheter har du fått under året?
– Även om det var en brant inlärningskurva och mycket arbete har upplevelsen varit otroligt givande. Jag har haft möjligheten att fördjupa mig i många ämnen som ligger utanför mina egna kärnområden inom forskning; arbetsmarknadsekonomi. Det har gjort mig till en betydligt mer mångsidig ekonom och jag tror att det har gjort mig till en bättre forskare. Det var också fantastiskt att se resultatet av årets arbete samt reaktionen från både omvärlden och pristagaren.

Artikel är översatt från den engelska originalartikeln.