I dagarna landar en ny folder om kris och krig i svenskarnas brevlådor. Även om omslaget domineras av krig, handlar den också om andra och nya slags hot. JMG-professor Orla Vigsö skriver här om den nya skriften jämfört med den förra som kom för sex år sedan.
Från och med idag, den 18 november, skickar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut en ny utgåva av broschyren Om krisen eller kriget kommer till alla Sveriges hushåll.
Tecken på världsläget
Det är inget ovanligt i att myndigheter uppdaterar informationen i broschyrer till allmänheten. Men förra utgåvan kom för endast sex år sedan, 2018, och innan dess 1943, 1952, 1961, 1983 och 1987 (se Mral & Vigsø 2018).
Man kan se spannet mellan de olika utgåvorna som en indikator för världsläget. Mellan 1987 och 2018 var det relativt lugnt, ingen trodde ett nytt krig var möjligt, men sedan dess har läget förvärrats och bedömningen är att befolkningen måste hållas ajour i sin beredskap.
Samtidigt måste man dock komma ihåg att fram till 1987 handlade texterna enbart om vad vi borde göra om kriget kom. Nu handlar det om kris och krig, vilket visar att hoten mot samhället har ändrat karaktär. Det finns andra hotfulla och skadliga händelser än ett regelrätt invasionskrig.
Krig på framsidan
Hur skiljer sig då den nya versionen från den tidigare? Det första som drar åt sig uppmärksamheten är självklart framsidan.
På 2018 års utgåva fanns det två bilder: överst en familj som verkar förbereda en krislåda med mat, vatten och radio, och under det en bild av översvämning, en förstörd bro och beväpnade soldater i fält, med understöd från helikoptrar.
2024 har en kvinnlig soldat med automatvapen placerats längst fram, och bakom henne, på höger sida, stöd i form av en stridsbåt, stridsplan och en annan soldat klar för eldgivning. På andra sidan soldaten syns det som hon och övriga militärer skyddar: två barn, med olika etnisk härkomst, som lyssnar på en kvinna som läser högt ur en bok, framför en lekplats.
Årets bild har alltså enbart koppling till krigsscenariet, inte till naturkatastrofer eller andra allvarliga händelser. Man kan ana en förskjutning i hur hoten mot samhället bedöms idag jämfört med 2018, och koppla det till kriget i Ukraina och till Sveriges inträdan i Nato.
Nya hot
När man öppnar broschyren visar sig även andra hot som har dykt upp under de sex åren: terrorism, cyberattacker, vilseledande information, farliga smittor, extremväder, störningar i viktiga it-system och organiserad brottslighet. Det låter som en sammanfattning av nyhetsmediernas rubriker de senaste åren.
Texten om Sveriges försvar har fått en utökning med ett avsnitt om ”Sverige i Nato”:
”Sverige ingår i försvarsalliansen Nato. Syftet med alliansen är att länderna tillsammans ska vara så starka att det avskräcker andra från att angripa oss. Om ett Natoland ändå blir angripet kommer övriga länder i alliansen att bidra till försvaret – en för alla, alla för en.”
Viktiga nya punkter handlar om psykologiskt försvar och digital säkerhet (sidorna 22 och 23).
Det är uppenbart att MSB försöker utöka medborgarnas beredskap till vardagen, även när det inte råder något tydligt hot om kris eller krig. Det är aldrig för tidigt att skaffa goda vanor, kan man säga, och det är väl en viktig utveckling om man ser över hela efterkrigsperioden – beredskap handlar numera om att vara aktsam hela tiden, i alla delar av livet.
En tydlig skillnad är synen på individernas ansvar vid kris och krig. Förut löd rådet att man skulle vara beredd på att klara sig själv i tre dygn – nu har det utökats till en vecka.
Alltid redo!
Foldern inleds med ett öppet brev till alla invånare i Sverige, ”Vi lever i en orolig tid”.
Ett önskescenario från MSB är att alla är medvetna om att det plötsligt kan hända saker, och att man bör vara beredd på det och ha vidtagit åtgärder.
Budskapet kan sammanfattas som "Var redo!” “Alltid redo!".