Ran ger svar på Domedagsglaciärens historia
Data från den svenska undervattensfarkosten Ran visar att ”Domedagsglaciären” har backat snabbare tidigare i historien, än vad den gör nu. Rans mätningar av havsbotten framför den gigantiska ismassan i Antarktis är de första som gjorts av denna glaciär och redovisas nu av Anna Wåhlin från Göteborgs universitet och hennes kollegor i en studie i Nature Geoscience.
Thwaites glaciär i Västantarktis, även känd som ”Domedagsglaciären”, är mer än dubbelt så stor som Småland och har potential att påverka framtidens vattenståndshöjning i världshaven. Glaciären har backat tillbaka flera mil de senaste 30 åren enligt satellitbilder, men har avsmältningen gått ovanligt fort jämfört med tidigare år? För att få svar på det skickade forskarna ner Göteborgs universitets undervattensfarkost Ran för att ta bilder av havsbottnen.
– Det var oerhört spännande att skicka in farkosten under glaciären. Vi hade hjärtat i halsgropen under det dygn den var ute på sitt uppdrag. Men den kom tillbaka, och Rans detaljerade mätningar avslöjade för våra ögon tydliga avtryck av när glaciären drog sig tillbaka för ca hundra år sedan. Detta är den första mätningen någonsin av glaciärens tidigare förflyttning, säger Anna Wåhlin, polarforskare vid Göteborgs universitet.
Märken efter tidvattnet
Autonoma undervattensfarkoster som Ran är väldigt väl lämpade för att kartera och inhämta data i istäckta områden. De kan undersöka havsområden under isarna och även gå nära havsbotten på djupet, vilket ger en närbild av de spår som glaciären lämnat efter sig. Fram tills nu har forskarna inte haft några data om hur snabbt Thwaites glaciär förändrats i historisk tid, innan satellitobservationerna startade.
Mätningarna från Ran var så detaljerade att man kunde se de små hack i havsbottnen som skapats för varje tidvatten som kom och gick mot glaciärkanten. Forskarna kunde utifrån märkena i havsbottnen räkna ut att glaciären då backade cirka 2 kilometer per år – nästan dubbelt så snabbt som nuvarande takt. Denna nyvunna kunskap är en viktig pusselbit i forskningen på Antarktis glaciärer.
– För att kunna förutspå framtida vattenståndshöjningar behöver man bättre förstå vilka mekanismer som styr glaciärens tillbakadragande. Nu har vi bevis för att glaciären tidigare har backat mycket fortare än den gör i dag, säger Anna Wåhlin.
Vit fläck på forskarnas kartor
Polarexpeditionen 2019 samlade en stor grupp forskare från USA, Storbritannien och Sverige. Huvudsyftet var att samla in ny kunskap som leder till att man kan förutsäga framtiden för Thwaites glaciär. Den har historiskt varit en vit fläck på forskarnas kartor och de första mätningarna vid glaciärens norra kant genomfördes först under denna expedition från den amerikanska isbrytaren NB Palmer.
– Sverige har råd att vara världsledande inom klimatforskning vid polerna tack vare att vi har bra system för högteknologisk utrustning, fartyg och tekniska specialister. För att lyckas med de riskfyllda uppdragen under Antarktis isar krävs det bra kapacitet på hemmaplan för utbildning och tester. Vårt nya forskningsfatyg Skagerak är mycket värdefullt när vi förbereder nästa steg i forskningen. Genom att träna på att använda undervattensfarkosten Ran i vårt närområde så minskar vi risken vid våra större uppdrag.
Många av Thwaitesglaciärens grundläggande egenskaper, som tjocklek, havsbottnens djup under den, och förekomst av till exempel undervattenskanaler, havsströmmar och undervattensberg under den är fortfarande okända.
– Thwaites glaciär hänger kvar i en tunn tråd. Vi bör förvänta oss stora förändringar på kort tid framöver, ibland till och med från ett år till nästa, säger maringeofysikern Robert Larter, från British Antarctic Survey.
Länk till artikeln: Rapid retreat of Thwaites Glacier in the pre-satellite era