Rekryteringens roll för jämställdheten inom akademien
Det är alltjämt skillnad mellan mäns och kvinnors lön och karriärutveckling i Sverige. Men beror det på diskriminering eller könsskillnader i karriärval eller produktivitet? I ett nytt projekt vid Handelshögskolan tar forskarna hjälp av detaljerade data från rekryteringsprocesser på svenska universitet, för att undersöka orsakerna till de ihållande könsskillnaderna på arbetsmarknaden.
– I tidigare forskning har det varit svårt avgöra i vilken grad de könsskillnader vi ser på arbetsmarknaden uppstår på grund av att vissa grupper diskrimineras, att de systematiskt gör andra val, eller att det finns skillnader i produktivitet. Till exempel hävdas det ofta att kvinnor är mindre benägna än män att konkurrera om anställningar eller befordringar, och att de, när de väl söker en tjänst, uppfyller kvalifikationerna bättre än männen. Men det är få studier som empiriskt undersöker könsskillnader i ansökningsmönster, samt om eventuella skillnader påverkar könsskillnader i anställningsgrad. Stora dataset som fångar alla sökande och därmed tillåter en analys av systematiska skillnader i mäns och kvinnors ansökningsmönster är sällsynta, säger Eva Ranehill, forskare i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Data från Sveriges tio största universitet
I forskningsprojektet ”Könsskillnader i forskarkarriären: betydelsen av meritbedömning, självselektion och produktivitet” undersöker Eva Ranehill tillsammans med Anna Sandberg, Stockholms universitet, Erin Hengel, University of Liverpool, och Binnur Balkan, Handelshögskolan i Stockholm, rekryteringsprocesser i den akademiska världen.
Forskargruppen har samlat in data om anställningar och befordringar vid Sveriges tio största universitet. Materialet täcker en stor mängd rekryteringsärenden på flera olika steg i den akademiska karriärtrappan, och inkluderar bland annat ansökningshandlingar, utvärderingar och beslut om anställning och befordran. Detta gör att forskarna detaljerat kan studera och analysera om eventuella könsskillnader kan förklaras av skillnader i meriter, utvärderingar eller ansökningsmönster.
Om inte de bästa forskarna ansöker, anställs och befordras används inte samhällets resurser optimalt och forskningen påverkas negativt.
– Den akademiska sektorn är känd för sin avsaknad av kvinnor på högre positioner och även om andelen kvinnliga professorer ökar, tyder statistik på att existerande skillnader mellan könen inte enbart beror på historiska skillnader. Till exempel var det under vart och ett av de senaste tio åren en större andel män än kvinnor som befordrades till professor tolv år efter examen enligt statistik som presenterats av Universitetskanslerämbetet, säger Eva Ranehill.
Betydelsen av nätverk vid tillsättning av tjänster
Inom projektet kommer forskarna också att undersöka om det finns könsskillnader i vem som tillskrivs förtjänsten av samförfattade forskningsartiklar, samt betydelsen av nätverk i tillsättningen av akademiska tjänster.
– Forskningssektorn spelar en viktig roll i samhället. Om inte de bästa forskarna ansöker, anställs och befordras används inte samhällets resurser optimalt och forskningen påverkas negativt. Vi tror därför att våra resultat kommer att vara av intresse för både universitet, beslutsfattare, forskningsfinansiärer och andra aktörer som är intresserade av att garantera en meritokratisk tillsättning av tjänster, säger Eva Ranehill.
Forskningsprojektet pågår under tre år och finansieras av Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd).