Revolutionerade IVF i hela världen – nu prisas Christina Bergh
Hennes forskning har höjt kvaliteten och säkerheten på assisterad befruktning världen över. Framför allt har andelen tvilling- och trillinggraviditeter vid IVF minskats enormt. Nu prisas Christina Bergh för sin forskargärning med hedersmedlemskap i European Society of Human Reproduction and Embryology (ESHRE).
Flerbörd – alltså graviditeter med två eller fler foster – är den enskilt största riskfaktorn för barn som föds efter IVF. Sannolikheten för tvillinggraviditet ökar när man överför flera embryon vid samma tillfälle.
Flerbörd ökar kraftigt risken för förtidig födsel och låg födelsevikt. Dessa faktorer är i sin tur förenade med ökad risk för svåra komplikationer såsom andningsstörningar, mental dysfunktion och cerebral pares (CP).
Tvillingfrekvensen vid naturlig befruktning är cirka en procent.
Vid IVF låg flerbördsfrekvensen som högst på över 30 procent i Sverige. Nu är den nere på två procent. En stor studie som leddes av professor Christina Bergh vid Institutionen för kliniska vetenskaper bidrog i högsta grad till denna nedgång.
– Detta är min viktigaste forskargärning. Den omtalades när jag blev presenterad och fick min utnämning till hedersmedlem i ESHRE, berättar Christina Bergh.
Prisad inför 11 000 i Amsterdam
Hur var det när du fick hedersmedlemskapet?
– Det var under öppningsceremonin av ESHRE 2024 i Amsterdam inför 11 000 fertilitetsexperter från hela världen. Ordföranden presenterade mig och jag fick hålla tacktal. Jag fick en glasstatyett där motiveringen till utmärkelsen är inristad, och mängder av gratulationer efteråt av kända och okända deltagare.
Vad innebär utmärkelsen?
– Att den forskning jag har lett och deltagit i anses viktig och har betytt mycket för patienter med svårighet att få barn. Hedersmedlemskap innebär att man är medlem i ESHRE på livstid och inte behöver betala årsavgift. Men framför allt är det äran.
Förbättrade IVF i hela världen
Vad gick den där viktiga IVF-studien ut på?
– Det var en stor randomiserad studie där vi jämförde återförande av ett embryo i taget vid två olika tillfällen (ett färskt och om ej gravid ett fryst) med två embryon vid ett tillfälle. Vi kunde visa att födelsefrekvensen inte skilde sig åt mellan grupperna och att flerbördsfrekvensen sjönk dramatiskt i ett-embryo-gruppen, vilket resulterade i ett betydligt bättre hälsoutfall för barnen.
Studiens resultat publicerades 2004 i The New England Journal of Medicine.
– Metoden att återföra ett embryo åt gången infördes så småningom över hela världen. Några år efter originalpublikationen sammanfattades vår forskning i tidskriften Science som ett av de tio viktigaste utvecklingsstegen som betytt och citerats mest inom reproduktionsmedicin, säger Christina Bergh.
Hon har också varit med och startat och leder ett nationellt kvalitetsregister inom assisterad befruktning, Q-IVF.
– Det anses av många som det bästa och mest kompletta kvalitetsregistret inom assisterad befruktning i världen.
Åtgärder som saknar evidens
Vad är ditt nästa steg inom reproduktionsforskningen i Göteborg?
– Vi leder nu en stor randomiserad studie med återförande av frysta embryon. Där jämför vi födelsefrekvensen mellan helt naturlig menscykel utan tillägg av några hormoner med en cykel substituerad med gulkroppshormon, säger Christina Bergh.
En sak som bekymrar henne är att allt som vården gör inom IVF inte är grundat på tillräcklig forskning.
– Det görs tyvärr många åtgärder i avsikt att höja födelsefrekvensen men som inte är evidensbaserade. Det vill säga, inga välgjorda studier har kunnat visa nyttan. Att tillföra läkemedlet progesteron i naturliga cykler med frysta embryon är en sådan åtgärd som tillämpas flitigt idag utan att veta att det gör nytta.
Studerar barnens och mammornas hälsa
Christina Bergh är också en av huvuddeltagarna i ett nordiskt samarbete där man följer upp barn och mammor efter IVF. Projektet bygger på registerdata och utgör världens största databas för IVF-barn och -mammor.
Flera studier om barnens hälsa har publicerats, till exempel om diabetes, cancer, neurologisk utveckling och skolprestationer. Även om vissa risker har identifierats så är de flesta IVF barn friska.
– Vi undersöker nu om IVF-barnen får egna barn i samma omfattning som de som är födda efter naturlig befruktning. För mammornas del har framför allt äggstockscancer länge varit i fokus. Många studier har publicerats med lite varierande resultat men oftast med alldeles för små patientmaterial och för korta uppföljningstider, berättar Christina Bergh och fortsätter:
– Här krävs stora kohorter och lång uppföljningstid, och det har vi nu i betydligt större omfattning. Äggstockscancer är ju en mycket allvarlig sjukdom. Det är väldigt viktigt att klarlägga om IVF-stimulering påverkar risken för sådan cancer.
Text: Jakob Lundberg