Risk för växande korruption inom EU

Enligt Europaparlamentet kostar korruptionen inom EU upp till 990 miljarder euro per år. En summa som enligt offentliga beräkningar skulle kunna utrota världshungern och ge alla jordens invånare tillgång till elektricitet, rent vatten och sanitet.

– Korruption är ett av de största hoten mot vårt samhälle och dess institutioner. Den undergräver demokratin, möjligheterna till utveckling, tilliten i samhället och det politiska systemets legitimitet. Dessutom gynnar korruptionen en liten korrupt elit på bekostnad av samhället i stort, säger en av rapportens författare Anna Persson, docent i statsvetenskap.

Tillsammans med två medförfattare har hon undersökt vilka områden som är mest sårbara för korruption inom EU:s medlemsländer. Resultatet presenteras i rapporten ”High-risk areas of corruption in the EU: A mapping and in-depth analysis”, som är beställd av EU-kommissionen.

Sex högriskområden

Forskarna har identifierat sex områden som löper stor risk för korruption och där korruptionen kan få långtgående negativa konsekvenser för människor i hela EU:

• sektorn för offentlig upphandling
• hälso- och sjukvård
• finanssektorn
• bygg- och infrastruktursektorn
• försvar och säkerhet
• idrott. 

Även om korruption förekommer inom många andra sektorer visar rapporten att just dessa högriskområden delar vissa kriterier som gör dem särskilt aktuella för antikorruptionsåtgärder. Utöver att hantera stora summor pengar, vilket lockar oseriösa aktörer, har sektorerna ofta en direkt inverkan på många EU-medborgares liv. Enligt rapporten riskerar korruption inom dessa områden inte bara att begränsa medborgarnas tillgång till de offentliga tjänster de har rätt till, utan även att undergräva tilliten i samhället i stort.

Gemensamt för högriskområdena är dessutom att de involverar många olika aktörer – offentliga institutioner, privata företag, olika yrkesgrupper och organiserad brottslighet – vilket rapportförfattarna menar gör det extra svårt att kontrollera att pengarna och resurserna verkligen går till rätt saker.

– Mängden olika aktörer gör att det kan skapas komplexa nätverk av korruption vilket är problematiskt. Korruptionen tenderar också att sprida sig och förstärka redan korrupta beteenden i andra delar av samhället. Samtidigt är den svår att motverka enbart på nationell nivå, eftersom den ofta sträcker sig över nationsgränser, säger Anna Persson.

Så ser korruptionen ut

Enligt rapporten präglas korruptionen i de sex högriskområdena av påfallande likheter i metoder, aktörer och strukturer. Mutor, bedrägeri, förskingring, vänskapskorruption, penningtvätt och intressekonflikter är genomgående och ofta systematiska inslag som upprätthåller de korrupta mekanismerna. Rapporten visar att mutor är den mest spridda och synliga formen av korruption inom högriskområdena.

– De kan förekomma var som helst, när som helst och inom vilken bransch som helst. Inom exempelvis sektorn för offentlig upphandling handlar det ofta om tjänstemän som tar emot pengar för att kringgå regelverk och gynna politiska allierade eller affärspartners. Även vid vapenaffärer är illegala betalningar vanliga, där transaktionerna döljs genom komplexa nätverk av internationella banker och mellanhänder.

Även penningtvätt är mycket vanligt förekommande. Omkring 70 procent av de kriminella nätverken i EU använder någon form av penningtvätt för att finansiera sin verksamhet och dölja sina tillgångar. Inom idrotten är penningtvätt särskilt vanligt i samband med matchfixning och onlinespel.

Bedrägerier förekommer inom samtliga högriskområden. Undersökningen visar exempelvis att korrupta anbudsgivare ofta lämnar falska fakturor eller förfalskade uppgifter om tidigare erfarenhet vid offentlig upphandling, medan tjänstemän medvetet undanhåller information för att gynna vissa aktörer.

Rekommendationer

Enligt rapporten krävs ett flertal åtgärder för att motverka korruption inom de sex högriskområdena: 

Det måste bli enklare för olika aktörer att dela information med varandra så att beslut kan fattas på ett korrekt sätt utan möjlighet till manipulation.

Mekanismerna för att övervaka och kontrollera hur beslut fattas och resurser fördelas måste bli mer effektiva. Brister i tillsyn möjliggör både korruption och otillbörlig påverkan.

Transparensen måste öka. När information är dold eller svåråtkomlig ökar risken för korrupta beteenden.

– EU-länderna behöver bättre kunskap om korruptionens omfattning och effekter. Med ökad förståelse, skärpt tillsyn och effektiv lagföring kan antikorruptionsåtgärderna bli mer träffsäkra. I Sverige är transparens, integritet och ansvarsutkrävande viktigt för att hålla korruptionen på vår relativt låga nivå, men i mer drabbade länder krävs ofta andra och mer kraftfulla insatser, säger Anna Persson.

Text: Anna-Karin Lundell