Risk tappa fokus på relationer och interaktioner i förskolan
Förskollärare och barn har olika uppfattning om målstyrda dokumentationsaktiviteter i förskolan. Pedagogerna är målinriktade och barnen mer spontana, men barnen anpassar sig till det som förväntas av dem. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
Förskolan har fått ett större fokus på mer ämnesinriktad och skolförberedande kunskap och undervisning sedan den fick en läroplan 1998.
– Förskollärarna ska arbeta kunskapsinriktat och målstyrt, men får inte glömma bort relationsskapandet. Vi behöver fundera över vad som ska vara förskolans kärnverksamhet och vad som är det viktigaste vi kan ge barnen i förskolan. All utveckling och lärande måste ju starta i interaktion och relationsskapande, säger Katarina Nilfyr som har disputerat i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Risk tappa spontanitet och kreativitet
I sina studier såg Katarina Nilfyr att barnen skapade spännande och fantasifulla berättelser som inte rymdes inom ramen för vad de skulle göra just då.
– Pedagogerna skulle kunna ta vara på de berättelserna. Förskolan ska ju inte sätta betyg eller ge några omdömen och har därmed en frihet, säger Katarina Nilfyr.
Hon menar att det finns en risk att förskollärarna känner sig manade att visa upp en bild av förskolan med fokus på det kunskapsinriktade, eftersom interaktioner, relationer och emotioner inte tillmäts samma värde i styrdokument och i samhället i stort.
– Det är viktigt att vi inte tappar spontaniteten och kreativiteten, att vi inte blir för styrda i förskoleverksamheten, att allt ska vara skolinriktat och målstyrt.
Komplex arena
Förskollärarna ska utgå från läroplansmålen och samtidigt utgå från barnens intresse och erfarenheter. De ska också skapa och upprätthålla goda relationer.
– Det blir en komplex arena för förskollärarna att navigera i. De har skolförberedande uppdrag, samtidigt som de också har ett socialt omsorgsuppdrag. Det ska inte uppfattas som en motsättning, men behöver lyftas fram och problematiseras, säger Katarina Nilfyr.
Fortbildning i relationsskapande arbete
Katarina Nilfyr hoppas att hennes forskning ska fungera som ett underlag för diskussion, att man på olika nivåer inom utbildning och policy-arbete lyfter fram interaktion, och relationsskapande processer samt emotionernas betydelse i dessa.
– Det finns fortbildning i matematik och språk. Kanske borde vi också ha fortbildning i interaktion och relationsskapande arbete, så att det inte bara tas för givet. Vi ska ju ha en förskola på vetenskaplig grund och om vetenskapen säger att interaktioner och relationsskapande är det mest betydelsefulla för barns utveckling och lärande, borde vi också studera det för att kunna utveckla det.