Ryck inte telefonerna från barnen
Folkhälsomyndigheten har nyligen presenterat rekommendationer för svenska barns skärmanvändning. Se nu till att använda rekommendationerna rätt, uppmanar de forskare som bidragit till underlaget.
De nya rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten anger maxtider för skärmanvändning, där man menar att barn under två år inte bör använda skärm över huvud taget, medan äldre barn kan använda skärmen upp till tre timmar om dagen.
Alexandra Weilenmann och Mattias Rost forskar inom människa-datorinteraktion vid Göteborgs universitet och är två av dem som har bidragit som rådgivande experter i arbetet med forskningsunderlag för rekommendationerna. De vill betona vikten av att såväl föräldrar som politiker och beslutsfattare läser forskningsunderlaget med omsorg innan de agerar.
Inte självklart vad som menas med skärmtid
Forskarna menar att det är svårt att sätta generella tidsgränser som ska gälla för alla typer av skärmanvändning. Begreppet "skärmtid" har ingen självklar betydelse, eftersom definitionerna varierar mellan olika studier och förändras över tid med nya teknologier och användningsnormer. Därför kan begränsningar snabbt bli inaktuella.
Skärmtidsmoral
– De senaste åren har en skärmtidsmoral vuxit fram i samhällsdebatten, som ytterligare försvårar genomförandet av studier som bygger på självrapporterad användning och upplevelser, säger Alexandra Weilenmann.
– Det gör det till exempel troligare att personer svarar att de anser sig använda sin telefon mer än vad de vill, eller att de uppger att de blir stressade av telefonen, för det är ju så man “ska” tycka, fortsätter hon.
Fokusera på fysisk aktivitet och sömn
I forskningsunderlaget framkommer tydligt att sömn och fysisk aktivitet skyddar mot psykisk ohälsa bland unga. Weilenmann föreslår därför att man undviker att reglera ungas skärmtid med fasta tidsenheter och i stället lägger fokus på att betona för barn och unga hur viktig fysisk aktivitet och sömn är – sådant som tid på digitala medier riskerar att tränga undan. Skärmtiden skulle då kunna vara mer oreglerad.
– Ryck inte telefonerna från barnen. Sparka ut dem i löpspåret i stället, uppmanar hon.
Algoritmer och interaktionsdesign behövs
Mattias Rost lyfter en annan aspekt av rekommendationerna. Han vänder sig mot att unga uppmanas att undvika plattformar och appar som styrs av algoritmer. Algoritmer och interaktionsdesign ställs i dålig dager, menar han och påpekar att de i själva verket är centrala för att skapa fungerande och användarvänliga digitala tjänster.
– Algoritmer används inte bara för att skapa personanpassade flöden i sociala medier. De är också grundläggande för tjänster som Google, ChatGPT, spamfilter, Spotifys spellistor, röstassistenter och autocorrect. Utan algoritmer och genomtänkt interaktionsdesign skulle digitala tjänster vara både svåra och tråkiga att använda, säger han.
Forskarna tillägger att just interaktionsdesign som stödjer sig på algoritmer kan vara en lösning på problemet med skärmtid, genom att hjälpa användarna att navigera och utnyttja skärmtiden på ett mer meningsfullt sätt.
Text: Agnes Ekstrand