Så formades Valforskningsprogrammet

År 1954 är Tage Erlander Sveriges statsminister och en liter mjölk kostar 41 öre. Allmän treårig linje införs på gymnasiet och riksdagen sänker värnpliktsåldern från 19 till 18 år. Nu får svenskarna arbeta i andra nordiska länder utan uppehålls- eller arbetstillstånd, och vår första moderna förort, Vällingby, invigs. Ur radion strömmar äventyren med Kalle Stropp, Grodan Boll och deras vänner, och Felix potatismospulver blir en storsäljare.

Samma år slås Göteborgs högskola ihop med Göteborgs medicinska högskola och blir Göteborgs universitet. Här arbetar statsvetarna Jörgen Westerståhl och Bo Särlvik som i samband med 1954 års kommunalval genomför en liten valundersökning i Göteborg och två kommuner utanför Borås. Detta är starten för världens näst äldsta valforskningsprogram.

– Undersökningen var ett slags test inför en större undersökning som Jörgen Westerståhl ansvarade för vid riksdagsvalet 1956. Syftet var att ta reda på vilka väljare som nås av vilka valkampanjer, och på vilket sätt propaganda påverkar hur väljarna röstar, säger Sören Holmberg, seniorprofessor och före detta forskningsledare för Valforskningsprogrammet.

Inspiration från USA

Bild

I statsvetenskapliga kretsar kallas Jörgen Westerståhl ibland för ”valforskningens fader”. Redan som docent vid Stockholms universitet på 1940-talet analyserade han svenskt väljarbeteende med hjälp av data från Gallupinstitutets intervjuundersökningar. När han 1952 anställdes som professor i statskunskap vid Göteborgs universitet var hans vision att universitetet skulle bedriva opinionsforskning och genomföra stora empiriska undersökningar i egen regi. Idéerna hade han fått i USA där han träffat dåtidens ledande valforskare.

– Där finns världens äldsta valforskningsprogram. Med Jörgen Westerståhl inriktades den statsvetenskapliga forskningen i Göteborg till att mäta politiskt beteende och förtroendet för politiska institutioner, och på den vägen har vi fortsatt, säger Sören Holmberg.

Förvaltaren av pionjärens arv

Bild

Om Jörgen Westerståhl var pionjären så var kollegan Bo Särlvik mannen som säkrade framtiden för valforskningen vid Göteborgs universitet – det menar Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap och prefekt vid Statsvetenskapliga institutionen som Valforskningsprogrammet tillhör. Under 1980- och 1990-talen var Mikael Gilljam själv forskningsledare för flera nationella valundersökningar.

– Bo Särlvik glöms ofta bort när vi talar om vårt valforskningsprogram. Det är honom vi har att tacka för att undersökningarna fortsatte efter de inledande mätningarna på 1950-talet. Bo Särlvik utvecklade undersökningsmetoden som vi använder än i dag – det vill säga att genomföra enkätintervjuer med ett stort urval röstberättigade väljare. Han såg också till att Valforskningsprogrammet fick offentlig finansiering.

Allt sedan 1956 har Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet genomfört en undersökning vid varje nationellt val, vid varje val till Europaparlamentet och vid varje folkomröstning i Sverige.

Ett empiriskt fullblod

Bild

De allra flesta politiskt intresserade svenskar vet troligen vem Sören Holmberg är. Han har forskat om väljarbeteende, opinionsbildning och representativ demokrati i över femtio år och ledde Valforskningsprogrammet mellan 1979 och 2010. Sören Holmberg var den förste att inneha den professur i statsvetenskap med särskild inriktning mot valforskning som bara finns vid Göteborgs universitet.

Under hans tid utvecklades de svenska valundersökningarna till att också handla om mer regelbundna studier av partiernas valprogram, mediernas valbevakning och våra folkvalda politiker. Det är tack vare Sören Holmberg som Göteborgs universitet förfogar över unika data från intervjuer med riksdagens ledamöter. Det innebär att valforskarna inte bara vet vad väljarna tycker – de kan också studera hur Sveriges parlament har utvecklats över tid när det gäller åsiktssammansättning, demokratisyn och representationsroller.

– Bo Särlvik initierade den så kallade Riksdagsundersökningen, enkätundersökningar med riksdagens ledamöter, 1969. Jag återintroducerade undersökningen 1985 och sedan dess har vi genomfört en undersökning med folkvalda politiker vid varje mandatperiod, vilket gör Sveriges tidserie till den längsta i världen, säger Sören Holmberg

Sören Holmbergs motto är välkänt bland svenska statsvetare, i alla fall i Göteborg: ”Vi måste mäta nu! Vi kan inte mäta samtiden i framtiden”.

– Det finns ingenting som Sören Holmberg inte vill mäta. Han är Sveriges fullblodsempiriker nummer ett, säger Mikael Gilljam.

Under många år var Sören Holmberg expertkommentator i SVT:s nationella valvakor och enligt Mikael Gilljam är han den förste som förde ut valforskningen till en bredare allmänhet.

– Han har bidragit till att fler svenskar tycker att valforskning är spännande och intressant och blev ju med tiden faktiskt något av en kändis. Sören rekryterade flera begåvade forskare och formade Valforskningsprogrammet till att bli en institution. Vi kan också tacka Sören för att svensk valforskning internationaliserades en gång i tiden, vilket gör det möjligt att jämföra olika politiska system med varandra, säger Mikael Gilljam.

Nyttan med alltihop

Jörgen Westerståhl föddes 1916. Under sitt långa yrkesliv kunde han följa hur demokratin i Europa slutligen segrade över diktaturen och hur den moderna demokratin ställdes inför en rad grundläggande problem – hur folkviljan kan förverkligas i ett samhälle med olika intressen, rättigheter, kommuner, massmedier och politiska partier.

Att de folkvalda lyckas omsätta väljarnas önskemål till verklig politik är ett centralt område för statsvetenskapen även i dag.

– Vi intresserar oss egentligen inte för hur olika medborgare beter sig och varför utan för själva systemet. Studier av väljare är en del i en större helhet som handlar om hur olika politiska styrsystem ska utformas. Den kunskap som valforskningen bidrar med skildrar vår demokratiska historia och behövs helt enkelt för att vi kunna bygga ett gott samhälle, säger Sören Holmberg.

Text: Anna-Karin Lundell