Salt, sött eller båda – vad händer i fisken?
Ända sedan barnsben har vi fått lära oss att det finns olika fiskar i våra olika vatten, några trivs i saltvatten och andra i sötvatten. Men vad händer egentligen inuti de arter som lever- och trivs i båda? Daniel Morgenroth har med sin avhandling "Cardiorespiratory function of euryhaline teleosts: Regulatory mechanisms, effects of warming and costs of osmoregulation" försökt reda ut saken.
De flesta fiskar är anpassade för att leva i antingen sötvatten eller havsvatten och klarar inte särskilt stora förändringar i salthalten. Å andra sidan kan en del fiskarter inte bara överleva stora förändringar, de flyttar till och med regelbundet mellan sötvatten och havsvatten, så som till exempel lax eller ål. Dessa fiskar är vad vi kallar euryhalina.
För att kunna tolerera så omfattande salthaltsförändringar måste euryhalina fiskar genomgå flera beteendemässiga och fysiologiska justeringar. Det inbegriper till exempel förändringar i blodtillförseln till de organ som hjälper till att upprätthålla kroppens salt- och vattenbalans, till exempel gälar och magtarmkanalen.
– Under mitt arbete har jag undersökt några av de mekanismer som är involverade i att driva fram just förändringar i blodtillförseln. Dessutom undersökte jag om salthalten påverkar vilken effekt uppvärmning har på fiskar, samt effekterna av salthalt på energiomsättning och tillväxt, berättar Daniel Morgenroth, doktorand vid institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.
Vilka har varit de största utmaningarna under processen?
– Jag skulle säga att den mest utmanande delen ofta är att starta upp nya projekt. Vi har alltid många hypoteser, men att hitta det rätta experimentella tillvägagångssättet för att testa dem kräver en del arbete och därför blir det vanligtvis lite ”trial & error”, polering och finjustering av protokoll före själva experimenten.
En uttorkande effekt som ökar med temperaturhöjning
Havsvatten har en uttorkande effekt på fisk vilket gör att de dricker och då ökar blodflödet till mag-tarmkanalen, för att hjälpa till med absorptionen av vatten.
– I en av mina studier visar jag att blodflödet till magtarmkanalen troligen delvis regleras av någon sorts receptorer längs tarmen. Vid högre temperaturer ökar dessutom uttorkningseffekterna av havsvatten. I en annan studie visar jag att havslevande fiskar kompenserar för detta genom att dricka mer och genom att ytterligare höja mängden blod som riktas till tarmen, vilket också kräver större höjningar av mängden blod som pumpas av hjärtat, fortsätter Daniel Morgenroth.
Är det något som förvånat dig?
– Definitivt! Till exempel, som jag nämnde, svarar fisk i havsvatten på uppvärmning med större ökningar av blodflödet jämfört med fiskar i sötvatten, men mängden blod som hjärtat kan pumpa är begränsad. Detta indikerar att fiskar i havsvatten snabbare kan slå i taket när det gäller förmågan att öka blodflödet vid uppvärmningen, än deras artfränder i sötvatten. Detta kan få viktiga konsekvenser för fisk i havsvatten när vi ger oss in i en varmare framtid med klimatförändringar.
