Bild
skärmklipp webinarium
Länkstig

Samhällsvetenskap i fokus under webinarium om antibiotikaresistens

Vid CARes senaste webinarium presenterade forskarna Jon Pierre, Björn Rönnerstrand och Daniel Carelli resultat från sitt VR-projekt som belyser den politiska och administrativa styrningen av antibiotikaresistens. Webinariet avslutades med kommentarer från Malin Grape, Sveriges ambassadör för arbetet med antibiotikaresistens, och en diskussion om hur sociala och strukturella faktorer påverkar hanteringen av denna globala utmaning.

Komplexitet och politisk styrning

Webinariets centrala tema var antibiotikaresistens som samhällsfråga. Forskningen visar att kampen mot antibiotikaresistens präglas av lågt politiskt intresse trots dess allvarliga konsekvenser för folkhälsan. Samtidigt har experter och specialister därigenom fått stor autonomi vilket ger dem möjlighet att driva arbetet framåt i avsaknad av tydlig politisk styrning. Vidare beskrevs stora skillnader mellan Europas regioner: norra Europa utmärker sig med stark expertledd samordning, medan södra och östra Europa står inför hinder som resursbrist och begränsad politisk prioritering.

Ledarskap och nationella strategier

Sverige, Danmark och Nederländerna framhölls som ledare i arbetet mot antibiotikaresistens, mycket tack vare dessa länder fungerar som föredömen när det gäller låg använding av antibiotika och låga nivåer av resistens. Det betonades att ledarskap inte enbart handlar om resurser, utan också om hur kultur, strukturer och institutionell kvalitet påverkar framgången. Webinariet lyfte också fram skillnader mellan human- och veterinärmedicinska perspektiv, där Sverige särskilt utmärker sig som en ledande aktör inom humanmedicin.

Framtiden kräver samarbete och reflektion

För att stärka det globala arbetet mot antibiotikaresistens krävs en djupare förståelse av de samhälleliga faktorer som påverkar både framgångar och motgångar. Forskare påpekar vikten av datainsamling, tydligare riktlinjer och politiskt engagemang. Samtidigt måste arbetet vara inkluderande och baseras på dialog mellan olika sektorer och nivåer, från lokal vård till internationella organisationer.

Vikten av samhällsvetenskapliga insikter

Ett återkommande budskap var att antibiotikaresistens inte enbart är en medicinsk fråga utan också en fråga om samhällets förmåga att organisera sig. Strama-grupper lyftes fram som exempel på hur lokala och nationella initiativ kan integreras i ett större europeiskt sammanhang. Att förstå och utnyttja dynamiken mellan politik, expertis och samhällsnormer är avgörande för att skapa långsiktigt hållbara lösningar. Genom att kombinera samhällsvetenskaplig forskning med medicinska och tekniska insatser kan vi skapa en bredare och mer effektiv strategi.