Chefer påverkas inte bara av sin egen syn på psykisk ohälsa när medarbetare som mår psykiskt dåligt behöver stöd. Attityder hos chefskollegor och på arbetsplatsen i övrigt kan ha lika stor betydelse. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
Tidigare forskning visar att chefer med egna stigmatiserade attityder mot psykisk ohälsa kommer till korta i mötet med anställda som mår psykiskt dåligt. Cheferna blir helt enkelt begränsade i sina ansträngningar gentemot medarbetare med psykisk ohälsa.
I den nu aktuella studien, den första i sitt slag, undersöktes relationerna mellan chefers möjligheter att stötta medarbetare och de omgivande attityderna i organisationen: hos anställda, hos chefskollegor och på arbetsplatsen som helhet.
Studien som publiceras i Journal of Occupational Rehabilitation bygger på en webbaserad enkät till drygt 4 000 chefer i privat sektor, rekryterade via Medborgarpanelen vid SOM-institutet på Göteborgs universitet. 2 769 av de svarande genomförde alla moment och kom att ingå i studien.
Arbetsplatsens attityder spelar roll
Resultaten visar att stigmatiserade attityder till psykisk ohälsa i det större sociala sammanhanget på jobbet kan ha lika stor betydelse som enskilda chefers attityder. Ledande forskare i studien är Monica Bertilsson, docent i folkhälsovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet:
– Stigma mot psykisk ohälsa är ett problem i både samhället och arbetslivet. Det hindrar många medarbetare från att berätta om sina besvär och därmed påverkas också deras möjligheter till stöd på arbetsplatsen. Nu har vi också funnit ett samband mellan chefers uppfattning om negativa attityder till psykisk ohälsa i företaget, bland medarbetare eller bland chefskollegor och chefers egna möjligheter att vidta åtgärder för att stötta och förhindra sjukskrivning, säger hon.
I studien fick cheferna se korta filmer där skådespelare agerade medarbetare och berättade om sina svårigheter att klara av jobbet. Filmerna avslutades med ett ”jag undrar om jag behöver sjukskriva mig” och cheferna skulle sedan välja bland olika förslag på åtgärder.
Att använda inspelade filmer ansågs mer tillförlitligt än skriftliga fallbeskrivningar där cheferna hade kunnat tolka in en befintlig medarbetare och svara utifrån en faktisk situation på sitt jobb. Vilken av de framtagna filmerna som en deltagare fick se var matchat med branschtillhörighet.
Arbetsplatsåtgärderna var uppdelade i tre grupper: förändringar i arbetsmiljö eller arbetsuppgifter, stöd eller hjälp från expertresurser respektive dagligt planeringsstöd från chef eller stödperson bland arbetskamraterna, alltså ett mer socialt stöd.
Negativa attityder kopplat till alla åtgärder
Studien påvisar ett signifikant samband mellan chefers egna attityder till psykisk ohälsa och samtliga tre åtgärdstyper. Med högre grad av negativ attityd hos chefen följde en lägre grad av åtgärder i alla grupperna.
Negativa attityder i organisationen i stort och bland chefskollegor följdes av en lägre grad av åtgärder inriktade på arbets- eller miljöanpassning. För den andra åtgärdstypen, expertresurser som exempelvis företagshälsovård, var det enbart negativa attityder bland chefskollegor som följdes av mindre användande. Chefers användande av den tredje och mer sociala åtgärdstypen påverkades negativt av alla tre typer av organisatoriska attityder.
Beroende på typ av åtgärd och bland vem attityderna fanns slutade mellan 5 och 16 procent av mötena i studien, mellan chefer och fiktiva medarbetare, i uteblivna åtgärder på grund av negativa attityder till psykisk ohälsa. Här hade omgivande attityder något större betydelse än chefens egna.
Studien ingår i projektet Chefer som agerar: Betydelsen av organisations- och arbetsplatskontext vid chefers åtgärder för medarbetare med vanlig psykisk sjukdom. Projektet har finansierats från Afa Försäkrings FoU-program ”Att leva och arbeta med psykisk ohälsa”