Sardiniens okända bronsåldershistoria nystas upp av arkeologer
Sardinien kan ha varit viktigare för handeln med metaller under bronsåldern än vad forskare tidigare trott. Arkeologer från Göteborgs universitet letar nu efter mineraler på ön och har även fått tillstånd att ta metallprover på föremål som förvaras på olika museum.
– Teorin som vi jobbar med är att Sardinska samhällen på något sätt lyckades kontrollera handeln av specifika resurser som till exempel det mycket efterfrågade tennet, säger arkeologen Serena Sabatini.
– Tenn är en sällsynt mineral i Medelhavet, men nödvändig i tillverkningen av brons. Tennet kom antingen från de brittiska öarna, den iberiska halvön, Anatolien eller Asien. Att kunna kontrollera det flödet, framför allt till de stora rikena i det östra medelhavsområdet, kan haft många fördelar.
Serena Sabatini är projektledare för forskningsprojektet Missing Link, där även Malou Blank och Zofia Stos-Gale ingår. De undersöker ön Sardinien och handeln med metaller under bronsåldern. Bakgrunden är fynd av koppar från Sardinien både i östra Medelhavsområdet och i nordvästra Europa, bland annat i Skandinavien.
Frågan forskarteamet ställer sig är varför koppar från ön spridits så pass brett.
– Sardinien var inte huvudproducent av koppar under bronsåldern. Det var Spanien och Cypern. Det är därför vi tror att fynden tyder på att Sardinien haft en betydande roll i själva handeln med metaller på något sätt.
Vardagsföremål ledtråd
Sardinen ligger strategiskt mitt i västra Medelhavet. Tidigare fynd av keramik från bronsålder har visat på att människorna på ön hade kontakt med Cypern.
– Det är bruksföremål av keramik man hittat. Det tyder på att människor flyttade och rörde sig i området. Hade fynden däremot bestått av finare föremål av keramik kunde föremålen utbytts i handel, på grund av deras värde. Och inte nödvändigtvis förts tills Cypern av människor från Sardinien, förklarar Serena Sabatini.
Teorin arkeologer har är att bronsåldersmänniskorna på Sardinien använde en del av kopparen från ön i föremål som de själva använde i vardagslivet. Koppar från ön användes dessutom också i internationella handelsnätverk för att kunna byta till sig annat, som till exempel tenn som legeras med koppar för att tillverka brons.
Slott och torn från Bronsåldern
På Sardinien finns många spår av bronsåldern, bland annat ruiner efter flera Nuragiska torn. Tornen är pampiga konstruktioner som i byggnadsstilen påminner om hur slotten såg ut under medeltiden.
Åker tillbaka våren 2024
Att ön är rik på mineraler är också känt och därför har det pågått gruvdrift på ön i perioder under tusentals år.
– Att gruvdrift pågått under så många år, gör det svårt att hitta spår från just bronsåldern. Andra har kommit efter, under både romartiden och på 1800- och 1900-talet för att bryta mineraler. Gruvorna här har använts under 3 000 år, säger Serena Sabatini.
Det Serena Sabatini och hennes forskarteam hoppas hitta är verktyg som använts i gruvorna under bronsåldern.
– Det finns flera verktyg utställda på museerna, men det är inte känt var de kommer från.
Forskarteamet har varit på Sardinien flera gånger och genomfört olika undersökningar.
– Tyvärr har vi ännu inte hittat något redskap eller synliga spår efter förhistorisk gruvdrift. Vi ska tillbaka till Sardinien igen nu under våren 2024 och fortsätta undersöka gruvområden.
Dokumentärfilm och konferens
Intresset för undersökningarna på Sardinien är stort. Arkeologernas arbete följs av ett internationellt dokumentärfilm-team från den fransk-tyska TV-kanalen Arte och i somras anordnades en forskarkonferens på Sardinien. Förutom arkeologer från Göteborgs universitet deltog forskare som arbetar med arkeometallurgi i västra Medelhavet, en forskargrupp från Århus universitet i Danmark och italienska forskare. (Arkeometallurgin studerar metallhantverkets lämningar och spår).
– Vi träffades och diskuterade det aktuella läget för bronsåldersforskningen på Sardinien och metallutbytet mellan Skandinavien och Medelhavet. Samtidigt lade vi grunden för framtida samarbeten, säger Serena Sabatini.
Forskningsprojektet The missing link? Finansieras av Vetenskapsrådet.
Läs mer om projektet: https://www.gu.se/en/research/the-missing-link
Kontakt: Serena Sabatini, forskare
Text: Cecilia Sjöberg, Kommunikatör.
