Det är känt att högerradikala partier och dess väljare stigmatiseras oftare än andra partier och väljare. Mätningar visar att SD är det parti som svensken ogillar mest trots att partiet blev Sveriges näst största efter valet 2022.
– Det är generellt sett mindre socialt acceptabelt att rösta på SD än på andra partier även om det varierar inom olika områden och delar av Sverige. Stigmat kan bidra till att människor avstår från att rösta på SD eller inte öppet talar om sina verkliga partipreferenser, säger Hilma Lindskog, doktorand i statsvetenskap.
Tillsammans med tre andra statsvetare har hon undersökt om SD-väljare förtidsröstade i större utsträckning än andra väljare i de nationella valen 2014 och 2018. Forskarna studerade också om fenomenet var mer utbrett i bostadsområden där acceptansen för SD var låg. Studien baseras på data från Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet och närmare 9 000 individer.
– Resultaten överensstämmer med vår teori om att SD-väljare förtidsröstar i högre utsträckning än andra väljare, och i synnerhet om de röstar i områden där få andra stöder partiet. Det gällde för båda valen vi undersökte och verkar ha varit en strategi för att bevara valhemligheten.
Fram till och med valet 2018 medgav valsystemet att valsedlarna placerades helt synliga i landets vallokaler, något som kritiserades av såväl statsvetare som internationella valobservatörer. Därför ändrades vallagen, och från och med 2019 års EU-val placeras valsedlarna bakom skärmar i vallokalerna för att värna just valhemligheten.
Hur tror du att skärmarna påverkade förtidsröstningen på SD i det allmänna valet 2022?
– De verkar inte ha gjort någon skillnad. Dels är det etablerat bland SD:s kärnväljare att förtidsrösta, dels uppmuntrar partiet till förtidsröstning i och med att de skickar ut valsedlar till alla hushåll före valdagen. Vår studie visar dock att det är viktigt för demokratins spelregler att valsystem värnar valintegriteten så att människor kan känna sig trygga att rösta hur de vill, oavsett partitillhörighet, säger Hilma Lindskog.
Text: Anna-Karin Lundell
