Segregation som visas i språket

Samhällsvetare har i decennier talat om segregation som ett relationellt problem, alltså att det är i förhållande till något annat som ett område eller en grupp är segregerad, förklarar projektledaren Johan Järlehed, universitetslektor i flerspråkighet.

– Men genom att ständigt tala om segregation i förhållande till vissa stadsdelar och befolkningsgrupper låter man förstå att det är de som utgör problemet, och bidrar till den stigmatisering och rasifiering man egentligen vill motverka. Därför är språket, hur man pratar om olika företeelser, av avgörande betydelse för hur man kan hantera olika utmaningar.

För även om många förorter har allvarliga problem är det inte hela sanningen, påpekar Johan Järlehed.

– De som bor där kanske varken är särskilt missnöjda eller uppfattar sig som segregerade – tvärtom lever de ju i en mycket mer mångkulturell miljö än de som bor i medelklassområden. I vårt projekt definierar vi därför segregation som den rumsliga, sociala men alltid också symboliska separationen av olika sociala kategorier.

Förhållandet mellan språk och segregation

Bild

Projektet innehåller fyra arbetspaket som på olika sätt undersöker förhållandet mellan språk och segregation, förklarar Johan Järlehed.

– I det första paketet kommer vi bland annat att använda Språkbankens rika textsamling för att analysera hur nationella medier och riksdagspolitiker talat om segregation de senaste 50 åren. Språkbanken är en fantastisk resurs som tidigare aldrig nyttjats inom segregationsforskning. Det kan hjälpa oss förstå hur segregation har skapats som ett problem över tid och hur problemformuleringen har varierat.

Politiker och bolag

De övriga tre paketen undersöker förhållanden i Göteborg. Det handlar bland annat om hur kommunpolitiker och fastighetsbolag presenterar planer och förslag för att bygga bort sociala problem.

Ett ord som inte används är ”gentrifiering”, en från början vetenskaplig term som i media blivit starkt negativt laddad och som politiker och byggsektorn därför brukar undvika, förklarar Johan Järlehed.

– Ett exempel på hur ett enda ord istället kan göra ett område attraktivt är ”Hovås” som i stadsdelen Nya Hovås fungerar som statusmarkör. Men också när en stadsdel ska byggas om används prestigeord. Exempelvis Gamlestaden ska gå från problemområde till ”innerstad”, bli en ”port mot Nordost” och ”en levande blandstad”, enligt kommunens planer.

Begreppet blandstad

När nya stadsdelar planeras framställs kommunen och fastighetsägarna som överens. Men det finns förstås en målkonflikt mellan kommunen, som ska verka för alla göteborgares bästa, och fastighetsägarna, som vill att deras bostadsbestånd ska vara så attraktivt och värdefullt som möjligt. Och just ”blandstad” är ett ord som ofta används när byggplaner presenteras; enligt Mediearkivet används det dubbelt så ofta om Göteborg som om Stockholm, berättar Johan Järlehed.

– Det är dock ganska oklart vad ”blandstad” innebär. Men uttrycket kan förstås som att det handlar om en stadsdel med rum för många olika verksamheter – bostäder, skolor, affärer, arbetsplatser – men också med olika sorters boenden, som småhus, höghus, bostads- och hyresrätter. Den typen av stadsdel, som involverar människor med olika bakgrund och intressen, skapar en stabil förändringscykel, där utveckling får ta tid. Det är dock inte i den betydelsen som byggsektorn använder ordet när de konstruerar hela stadsdelar mer eller mindre på en gång.

Flerspråkighet

Inte bara politiker, fastighetsägare, byggbolag och medier beskriver stadens olika delar. Invånarna själva talar förstås också om sina kvarter. Och det gör man på olika språk – i Nya Hovås främst på svenska, i Gamlestaden bland annat på arabiska och somaliska.

– Flerspråkighet är temat för två arbetspaket: det handlar dels om hur olika språk tar plats i stadsrummet, exempelvis genom skyltar. I Nya Hovås är skyltarna i huvudsak på svenska, men reklam kan också vara på engelska. I Gamlestaden är situationen mer blandad; gatuskyltar är förstås på svenska men frisersalonger, pizzerior, verkstäder och småbutiker kan ha skyltning på flera språk samtidigt. I de fallen är det varken någon myndighet eller något storföretag som satt upp skyltarna, utan butiksinnehavarna själva.

Följer invånarna över tid

Dels ska invånarna i olika stadsdelar intervjuas och följas över tid, förklarar Johan Järlehed.

– Bland annat kommer vi att fråga om deras syn på olika språk. Svenska och engelska har ju hög prestige i vårt samhälle men i många stadsdelar är också arabiska ett statusspråk. Det är ju dessutom det största invandrarspråket och påverkar kanske därför svenskan på olika sätt. Vi är också intresserade av hur talare av olika språk upplever och hanterar segregationen i vardagen, både de som drar fördel av den och de som drabbas mer negativt.

Ifrågasätter dominerande uppfattning

Segregationens språk är en tvärvetenskaplig forskningsmiljö, med forskare inom språkvetenskap, sociologi och statsvetenskap från Göteborgs universitet, Södertörns högskola och Institutet för språk och folkminnen. Förhoppningen är att hitta nya sätt att ta sig an problem med segregation och utanförskap.

– Vi försöker undvika förenklade och ensidiga förklaringar men vill också ifrågasätta den dominerande uppfattningen att segregation alltid är dåligt. Det kanske de människor som uppfattas som segregerade själva ska få ha åsikter om, menar Johan Järlehed.

Text: Eva Lundgren

Texten är ursprungligen publicerad i GU Journalen, nummer 5 2023