Sexuellt våld utgör en drivkraft för politisk mobilisering bland kvinnor

– Resultaten inger hopp för Sveriges feministiska utrikespolitik, som har en jämställdhetsbejakande inställning till väpnade konflikter och kvinnors egenmakt, säger avhandlingens författare Anne-Kathrin Kreft.

2018 års nobelpris till Denis Mukwege och Nadia Murad påminner oss om att sexuellt våld i väpnade konflikter även idag utgör ett hot mot fred och säkerhet, särskilt för kvinnor och flickor. Det sprider skräck och medför en ofattbar fysisk och känslomässig skada för offren.

Med anledning av det har tidigare forskning oftast utgått från att sexuellt våld i konflikter leder till en begränsning av kvinnors politiska deltagande, men detta ger enligt Anne-Kristine Kreft en missvisande bild. Hon visar på en tidigare outforskad koppling mellan könsbetingat konfliktrelaterat våld och kvinnors handlingskraft.

– Mina analyser visar att kvinnor i civilsamhället mobiliserar i högre grad under konflikter med utbrett sexuellt våld, jämfört med konflikter med få eller inga rapporter om sexuellt våld.

Tar Colombia som exempel

För att undersöka effekterna av kvinnors handlingskraft utförde Anne-Kathrin Kreft ett fyra månader långt fältarbete i Colombia, ett prioriterat land inom det svenska utvecklingssamarbetet. Colombia har befunnit sig i ett tillstånd av inbördes väpnad konflikt sedan 1960-talet, och ett omfattande sexuellt våld har utövats av militär, olika rebellgrupper och paramilitära styrkor. 2003 var det år då flest fall, hela 2 500, rapporterades och i de flesta fallen var det kvinnor som drabbades.

Anne-Kathrin Kreft intervjuade 33 aktivister som företrädde 24 kvinno- och brottsofferorganisationer i olika delar av landet. Flera av dessa verkar med ekonomiskt eller tekniskt bistånd från Sveriges regering.

– Aktivisterna såg att det sexuella våld som utövades av beväpnade aktörer var mycket könsspecifikt. För dem var sexuellt våld starkt knutet till, och ett uttryck för, patriarkala normer som nedvärderar, förtrycker och missgynnar kvinnor i samhället. De är därför övertygade om att det krävs genomgripande omvandlingar av könsbetingade roller och relationer för att Colombia ska bli säkrare för kvinnor, också när det gäller konfliktrelaterat sexuellt våld.

Kampen för kvinnors rättigheter utvidgas

Vissa kvinnoorganisationer och brottsofferorganisationer bildades som ett specifikt gensvar på detta våld, medan många befintliga organisationer har gjort konfliktrelaterat sexuellt våld till en prioriterad fråga.

– Med tanke på att det sexuella våldet utgör ett könsbetingat hot, utvidgas också mycket av civilsamhällets aktivism till en bredare kamp för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan könen, säger Anne-Kathrin Kreft.