Mängden mikroplast i haven ökar. Det påverkar många olika typer av organismer och kan i förlängningen hota djurlivet. Forskning vid Kristineberg marina forskningsstation visar att sjögräsängar har förmågan att fånga upp mikroplastpartiklar. Upptäckten är en viktigt del i att kunna förutspå var i havet mikroplasten till slut hamnar.
– Våra resultat visar att marin växtlighet kan fungera som en barriär eller sänka för mikroplast, säger Eduardo Infantes forskare vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet och Norska institutet för vattenforskning.
Mikroplastpartiklar är en av de vanligaste plastresterna i haven vilket är särskilt oroande eftersom dess storlek gör att de kan tas upp av många olika organismer via filtrering eller förtäring.
Det här är första gången som forskare undersöker om växtlighet i havet har förmågan att fånga upp och hålla kvar mikroplast. Forskningen genomförs på Kristineberg marina forskningsstation och leds av gästforskaren Carmen B. de los Santos från Algarve universitet i Portugal, i samarbete med Eduardo Infantes från Göteborgs universitet och Anna-Sara Krång från IVL Svenska Miljöinstitutet.
Simulering i vattenränna på Kristineberg
Experimentet utfördes i en vattenränna i Kristinebergs vattenlaboratorium.
– Vi plockade ålgräs i havet nära stationen och planterade dem i rännan. Sedan kunde vi släppa ner mikroplastpartiklar och se hur vattenflödet och ålgräset påverkade hur mycket mikroplast som fastnade, förklarar Eduardo Infantes.
De flesta av mikroplastpartiklar som strömmade genom ålgräset fastnade.
– Simuleringarna visade att lättare partiklar inte fastnade vid ett högre flöde, men tyngre partiklar fångades upp och fastnade i botten runt ålgrässkotten.
Vikten av sjögräsängar
Forskningen visar att det är möjligt att förutse var i havet mikroplasten till slut hamnar. Det är viktig kunskap när plastens påverkan på miljön undersöks.
– Sjögräsängar och andra växtekosystem i havet borde vara prioriterade när man undersöker hur mycket mikroplast som finns och hur det påverkar kustområden eftersom de samlar höga koncentrationer av partiklar som kan påverka faunan.
Eduardo Infantes tror inte det finns något sätt att få bort mikroplaster som fångas i sjögräsängarnas botten.
– Det kommer nog vara fast där i sedimentet under en lång tid. Men om sjögräsängarna försvinner så kommer plasten att släppas lös i havet igen. Så det är väldigt viktigt att vi bevarar den här växtligheten.
Forskningen finansieras av Europeiska unionens forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020 genom ASSEMBLE Plus-projektet.