Bild
Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten
Länkstig

Sjunkande järnvärden hos kvinnor i lumpen

Publicerad

Efter fem månader av militär grundutbildning hade andelen kvinnliga rekryter med järnbrist mer än fördubblats, från 25 till 55 procent. Det visar en studie som enligt forskarna manar till ökad uppmärksamhet och åtgärder för förbättrad järnstatus.

Studien som publiceras i tidskriften BMJ Military Health bygger på undersökningar av värnpliktiga vid Ledningsregementet i Enköping. Regementet är en gemensam resurs inom ledning och samband för hela Försvarsmakten.

I studien mättes järnstatus på värnpliktiga vid inryckning och efter fem månaders militär grundutbildning. Av 112 kvinnor och 148 män vid första mätningen valde en majoritet, 58 kvinnor och 104 män, att genomgå också den andra omgången av undersökningar och provtagningar. Deltagandet var i alla delar frivilligt.

Studien visar på en lika hög förekomst av järnbrist, cirka 25 procent, bland inryckande kvinnor som i samhället i övrigt för den givna åldersgruppen. Detsamma gällde andelen inryckande kvinnor med blodbrist till följd av järnbrist, så kallad järnbristanemi, med en förekomst på 8 procent.

Markant ökning av järnbrist

Anmärkningsvärt var att andelen värnpliktiga kvinnor med järnbrist mer än dubblerades, från 25 till 55 procent, under den fem månader långa studieperioden. Andelen värnpliktiga män med järnbrist ökade från 4 till 7 procent.

Nivåerna av hemoglobin, ofta förkortat Hb, ökade generellt under studietiden. Hemoglobinet står för syretransporter i blodet. Däremot sjönk nivåerna av ferritin, som är ett mått på järnlagret i kroppen, hos både kvinnor och män. Minskningen var påtagligt större hos kvinnor än hos män.

Studien fann även att hög fysisk arbetskapacitet vid inryckning var relaterat till lägre risk att ha anpassad tjänst. Anpassad tjänst innebär att en soldat inte deltar fullt ut i intensiva utbildningsmoment, ofta på grund av skada eller sjukdom. Anpassad tjänst kan ses som en riskfaktor för att helt avbryta utbildningen.

Uppmärksamhet och åtgärder

Studien är ett samarbete mellan Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Gymnastik- och idrottshögskolan GIH i Stockholm, Försvarsmedicincentrum i Göteborg och Ledningsregementet i Enköping.

Studien är den första att påvisa hög förekomst av järnbrist både före och efter militär grundutbildning i Sverige. Med järnbrist följer ofta olika kombinationer av trötthet, orkeslöshet, koncentrationssvårigheter, yrsel, huvudvärk med mera. Järnstatus påverkas framför allt av kosten, som bör vara varierad och rik på järn inklusive från animaliska källor, samt av förluster via menstruationer bland kvinnor.

– Resultaten i studien belyser vikten av att vara uppmärksam på järnstatus och eventuell järnbrist bland värnpliktiga, och att diskutera orsaker och åtgärder som bör implementeras, säger Fabian Taube, adjungerad lektor vid Göteborgs universitet,  medicinsk forskningsrådgivare vid Försvarsmedicincentrum och studiens förstaförfattare.

­Mot bakgrund av järnets centrala roll för hälsan så är detta en angelägen diskussion som inte bara angår Försvarsmakten, säger Ingrid Larsson, docent i klinisk nutrition vid Göteborgs universitet, dietist på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och en av medförfattarna.

Fabian Taube, Institutionen för medicin och Centrum för katastrofmedicin vid Institutionen för kliniska vetenskaper, samt Ingrid Larsson, Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Foto: Privat resp. Johan Wingborg

Studie: Changes in haemoglobin and ferritin levels during basic combat training: relevance for attrition and injury frequency,