Bild
Elever på kippor
Eleverna på Hedens skola på Hönö fick prova på att fiska när skolan anordnade Havets dag.
Foto: Karl-Johan Nylén
Länkstig

Skolan som har havet som tema

Publicerad

Matlagning med alger, fiske och artjakt på stranden. Det var några av aktiviteterna när Hedens skola på Hönö – Sveriges första Blue School – anordnade Havets dag.

Det är bara tretton dagar kvar till sommarlovet när Hedens skola på Hönö i Göteborgs norra skärgård bjuder in till Havets dag. Och det är en fullspäckad dag eleverna har framför sig när de samlas vid halv nio. NO-läraren Patrik Nilsson hälsar alla välkomna och berättar om upplägget för dagen. Han är initiativtagare till Havets dag och har varit med och planerat aktiviteterna.

– För det mesta ser elevernas dagar likadana ut. På Havets dag vill vi att eleverna ska komma ut och göra sådant de inte gör annars, säger han.

Politiker på besök

Skolan har bjudit in politiker, forskare, företagare och föreningar för olika aktiviteter under dagen. Niorna inleder dagen med ett möte med riksdagsledamoten Emma Nohrén. Hon visar en bild på riksdagshuset och pekar ut sitt tjänsterum.

– När jag var i er ålder kunde jag inte drömma om att jag skulle jobba där, säger hon.

Bild
Emma Nohrén porträtt.
Politikern Emma Nohrén berättade om sitt jobb som ordförande i riksdagens jordbruksutskott.
Foto: Karl-Johan Nylén

Emma Nohrén berättar om sin bakgrund som marinbiolog, akvariechef och kommunpolitiker. Hon har i förväg fått närmare åttio frågor från eleverna och lägger upp sin presentation utifrån dem. Det handlar bland annat om fiske, vindkraft till havs och skräp i havet.

Det märks att havet är en naturlig del av elevernas liv. Många har föräldrar som jobbar med fiske, båtar och företag kopplade till havet. Men när Emma Nohrén frågar hur många som tänker jobba med fiske räcker endast en elev upp handen.

– Jag blir förvånad att inte fler vill jobba med fiske. Det här är ju fiskemeckat i Sverige, säger hon.

Grazzia Matamoros
Grazzia Matamoros från projektet SamBio berättade om vikten av biologisk mångfald.
Foto: Karl-Johan Nylén

Under tiden får klass sjuorna lyssna på föredrag om biologisk mångfald i havet. Det är Grazzia Matamoros, marinbiolog från Göteborgs universitet som håller ett föredrag där eleverna får lära sig mer om vad biologisk mångfald är, vilka som är de största hoten mot biologisk mångfald i havet och varför det finns så många arter i havet.

Artjakt och matlagning

Klass 7 A har tagit sig ut till en havsvik på en annan del av ön. Här är det artjakt som gäller. Eleverna tar hjälp av böcker och marinbiologen Maria Bodin för att artbestämma tång, snäckor, maneter och andra marina organismer. Efter en halvtimme är de klara – gruppen som vinner har hittat 28 olika arter.

Bild
Maria Bodin och Patrik Nilsson på stranden
Marinbiologen Maria Bodin och NO-läraren Patrik Nilsson höll i programpunkten "Livet på stranden" tillsammans.
Foto: Karl-Johan Nylén
Bild
Karolna Martinson med tång
Tångdykarskan och kokboksförfattaren Karolina Martinson berättar om hur alger kan användas till matlagning.
Foto: Anja Sonerud

Klassen går de vidare till en matlagningsstation på en annan del av stranden. Där har matkreatören Karolina Martinson har plockat fram stormkök, muurikka och grillar. Karolina berättar om algerna som de ska laga mat med – sockertång, havssallat och rörhinna.

– Usch, äckligt. Aldrig att jag kommer äta det där, säger en av eleverna.

Men en stund senare, när det är dags för provsmakning, låter det annorlunda.

– Det här var ju faktiskt gott.

Smörbultar och simpor

I en vik på en annan del av ön har Tove Rosenborg och John-Christian Fagerlund från organisationen Sportfiskarna plockat fram metspön och pimpelspön. Här ska eleverna få lära sig mer om vilka fiskar som finns i vattnet. Det nappar och snart fylls en balja med snultror, smörbultar och en oxsimpa. Men plötsligt ändras fokus. En av eleverna har tappat mobilen i havet och måste hoppa i och hämta den.

Bild
Oxsimpa i hand.
Oxsimpan har ett taggigt och knöligt huvud. Den har också en rad med små benknölar längs sidan.
Foto: Karl-Johan Nylén

NO-läraren Patrik Nilsson är mycket nöjd när han summerar dagen. Han tycker att det är viktigt att eleverna får träffa personer utanför skolans värld. För många är det första mötet med en riksdagspolitiker eller en forskare.

– Tack vare att vi är en Blue School tar jag mig tiden att ringa det där samtalet och bjuda in företagare och forskare hit. Jag tror att mötena betyder mycket för eleverna och blir något de kommer att minnas länge, säger han.

Text: Karl-Johan Nylén

Fakta Blue Schools

Blue Schools är ett nätverk av europeiska skolor som har havsmiljö som tema. För att bli en Blue School behöver en skola arbeta med ett projekt som inkluderar flera skolämnen och har till huvudsyfte att ge en större kunskap och medvetenhet om havet. Projektet ska motivera eleverna att omsätta sina kunskaper till konkret handling för en bättre havsmiljö. Tanken är också att det ska ge kontakter med andra skolor och med lokalsamhället.

I Sverige finns fyra Blue Schools: