Skolmaten väcker starka minnen
Den svenska skollunchen väcker starka minnen av tvång, kontroll och grupptryck, men också av glädje, vänskap och gemenskap. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Forskarna Hillevi Prell och Cecilia Magnusson Sporre har tittat närmare på mat- och smakminnen från skolmåltider hos 246 vuxna personer som gick i skolan mellan 1940-talet och början av 2000-talet. Deltagarna delar med sig av både positiva och traumatiska minnen som hänger ihop med olika rätter, som den älskade spagettin med köttfärssås och den hatade leverstuvningen.
I Sverige har gratis skollunch serverats i över hundra år och det är den största av alla offentliga måltider som de flesta människor har en relation till. Från början serverades en väldigt enkel måltid som bestod av välling eller gröt. Under 70-talet var det mest husmanskost, som blodpudding, bruna bönor med fläsk, kålpudding och ärtsoppa. Under 1980-talet steg livsmedelspriserna och rätterna blev enklare och billigare, som korv och pulvermos eller fil och flingor.
Hållbar mat - en stark trend
På 1990-talet började de internationella influenserna ta plats i skolköken med rätter som tikka masala och kebabgryta, som har trängt undan mer klassisk husmanskost.
– När den traditionella husmanskosten försvinner riskerar vi att tappa en viktig del av vårt matkulturarv. Samtidigt är traditionell svensk husmanskost ganska tung mat som oftast passar de som arbetar hårt fysiskt. Därför vore det spännande om husmansklassikerna kom i nya växtbaserade varianter, säger Hillevi Prell, kostekonom, lektor i kostvetenskap på institutionen för kost- och idrottsvetenskap.
I dagens skolkök är mer växtbaserad, hållbar mat en stark trend. På salladsbuffén finns det mycket mer att välja på och det är vanligt att eleverna kan välja på två rätter, varav en alltid är vegetarisk.
– Förr fick man ha ett intyg hemifrån som visade att man var vegetarian. Det sågs som en specialkost. Idag diskuterar skolköken hur ofta man kan ha helvegetariska dagar, även om det finns både elever och föräldrar som motsätter sig detta och tycker att det alltid ska serveras kött, säger Cecilia Magnusson Sporre, universitetslektor på institutionen för kost- och idrottsvetenskap.
Knep för att gömma mat
En del av de som svarade på enkäten vittnar om hur viktig skolmaten var, att det var en räddning eftersom det var den enda lagade maten man fick.
– Skolmåltiderna var också viktiga för den sociala gemenskapen även om eleverna ofta kände sig väldigt kontrollerade av mattanterna, som tvingade dem att äta upp. Att slänga mat var inte ett alternativ, säger Hillevi Prell.
Deltagarna i studien berättar hur de utvecklade olika knep för att gömma undan mat som man inte ville äta upp. Knäckemackor med smör kletades fast under borden, mat smusslades undan i servetter och blomkrukor och man blev expert på att passa på när mattanterna vände sig bort.
Tidspressen, när många elever ska äta på kort tid, upplevdes också som ett stort problem. Det är också något som framgår i flera nutida studier om skolmåltiden
– Ofta har man för små matsalar och barnen hinner inte ta mer mat, för då måste man köa igen och då är tiden slut, säger Hillevi Prell.
Många krav på skolmaten
Skolmåltiden ska leva upp till många olika krav. Den ska vara både hållbar, näringsriktig och billig. En annan utmaning är att vi har elever från hela världen med olika smakpreferenser. Dessutom har antalet specialkoster och anpassade måltider av medicinska och religiösa skäl, ökat
– Det är imponerande att se vad man ändå lyckas åstadkomma inom skolmåltiderna med så små medel, säger Cecilia Magnusson Sporre.
Text: Ragnhild Larsson