Det är åttonde året i rad som AFA Försäkring delar ut sitt postdok-stöd som finansierar forskningen för en ung forskare inom arbetsmiljöområdet. Årets mottagare är alltså audionomen Sofie Fredriksson, ung forskare inom arbets- och miljömedicin, vilket ger henne finansiering till en postdoktortjänst de kommande två åren och möjlighet att fördjupa sitt samarbete med ledande forskare inom audiologi vid brittiska National Institute of Health Research i Nottingham.
Ett lyft för audiologin
– Det är oerhört stort att AFA valt att finansiera mitt postdoktorprojekt, och jag hoppas att AFA:s stöd också kan göra det lättare att få gehör för forskningsresultaten och få till stånd förändringar i arbetsmiljön. Jag är också väldigt glad över att vårt relativt lilla forskningsområde, audiologi, uppmärksammas på det här sättet i den hårda konkurrensen, säger Sofie Fredriksson som poängterar att forskningen är ett lagarbete:
– Man gör aldrig något själv, och jag är fantastiskt glad att jag hittat personer som vill samarbeta med mig och som tror på forskningsidéerna.
Uppmärksammad avhandling
Sofie Fredriksson fick stor medial uppmärksamhetför den forskning hon bedrev som doktorand. I sin avhandling, som hon försvarade 2018, visade hon att ljudtrötthet, som innebär att man är i stort behov av ljudvila och exempelvis inte kan lyssna på radio efter en dag på jobbet, är dubbelt så vanligt bland kvinnliga förskollärare (72 procent) jämfört med kvinnor överlag (32 procent). Även ljudkänslighet var mycket vanligare bland förskolepersonalen (39 respektive 18 procent). Studierna baserades bland annat på en omfattande enkät.
Sofie Fredriksson planerar nu följa upp enkäten för att studera vilka effekter hörselrelaterade symtom har på arbetsförmåga och sjukskrivning. Hon kommer också genomföra fokusgruppsintervjuer för att få uppslag till insatser och åtgärder som kan dämpa bullret på förskolan, förlossningen, restaurangen och andra arbetsplatser där ljudnivåerna kommer från de människor som personalen ska hjälpa.
Vägledning
– Inom verkstadsindustrin kan man bära hörselkåpor eller bygga in en maskin som för mycket oväsen. Men när man ska arbeta med människor som orsakar den höga ljudnivån är det svårare att hitta åtgärder. Jag vill fråga dem som upplevt hörselproblem men som ändå stannat kvar i yrket vilka strategier eller insatser som de har infört för att mildra problemen. Jag hoppas hitta mönster och kunna ge en vägledning för hur bullerproblem inom dessa kommunikativt intensiva kontaktyrken kan förebyggas, säger Sofie Fredriksson.
Koppling till stress
Ljudtrötthet och ljudkänslighet är symtom som troligen också är kopplat till stress och utmattningssyndrom.
– Det är intressant att människor inom dessa kommunikativa yrken, där så många upplever ljudtrötthet, också har höga nivåer av sjukskrivning på grund av stressrelaterade sjukdomar. Vi behöver mer forskning om kopplingen mellan buller i arbetsmiljön, ljudkänslighet och arbetsförmåga. Jag kommer att samarbeta med forskare inom samhällsmedicin och folkhälsa, särskilt Gunnel Hensing och Monica Bertilsson, för att bättre kunna undersöka arbetsförmåga, stressrelaterad psykisk ohälsa och sjukskrivning i min studie, säger Sofie Fredriksson.
Hon konstaterar att det är svårt att avgöra hur orsakssambanden mellan stress och ljudtrötthet ser ut:
– Inledningsvis nöjer vi oss med att konstatera att det är så här det ser ut, att detta är yrken med hög stressrelaterad arbetsfrånvaro där många också är ljudtrötta. Min hypotes är att hörselsymtom har ett samband med försämrad arbetsförmåga och sjukskrivning och att utmattning kan förstärka det sambandet, men än så länge är det omöjligt att säga vad som är hönan eller ägget.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM - hämtad från Akademiliv
