SOM-seminariet 2021: ökat förtroende och fokus på brottslighet

2021 års SOM-seminarium livestreamades den 31 mars. Under seminariet presenterade fem forskare kopplade till SOM-institutet delar av resultaten från den senaste nationella SOM-undersökningen. Resultaten spänner över en rad olika ämnesområden och sammanfattas till stor del nedan, men för en heltäckande bild hänvisas till forskarpresentationerna i pdf-format, tillgängliga på SOM-institutets presentationssida.

Sändningen av seminariet kan ses i efterhand via SVT-play

En hel del positivt i ljuset av coronapandemin

Jämfört med hösten 2019 rör sig många resultat på en övergripande nivå i en positiv riktning och flera av de nedåtgående trender som funnits sedan tidigare har avstannat eller i alla fall minskat.

• Bedömningarna av utvecklingen i Sverige, regeringens arbete och den svenska demokratin har blivit mer positiva.
• Förtroendet för de flesta samhällsinstitutioner har ökat och många, bland annat polisen, försvaret och grundskolan, når 2020 rekordnivåer i förtroende.
• Störst förtroende har emellertid sjukvården som också står för den största enskilda förtroendeökningen. 78 procent svarar att de har mycket eller ganska stort förtroende för sjukvården.
• Även politikerförtroendet är på väg uppåt vilket märks i mätning av politiker som yrkesgrupp, de politiska partierna, regeringen och riksdagen. 43 procent säger sig har stort förtroende för regeringen och trots att detta förtroende naturligt är kraftigt partipolariserat har graden av polarisering inte ökat under pandemin.
• Svenskarna har även förtroende för hur olika aktörer hanterat pandemin, men är skeptiska till graden av ansvar som tagits av medborgarna själva.
• 69 procent har förtroende för Folkhälsomyndigheten och 73 procent bedömer att myndigheten sköter sina uppgifter mycket eller ganska bra. Viktigt att notera att svaren i huvudsak samlats in innan Sverige drabbades av en andra våg av Covid-19 i mitten av december 2020.
• Den mellanmänskliga tilliten håller sig fortsatt stabil och på en internationellt sett hög nivå.

Frågor om brottslighet klättrar på dagordningen

En annan tydlig övergripande trend i undersökningen är att frågor om brottslighet och kanske i synnerhet gängkriminalitet har blivit allt viktigare.

• På den öppna frågan om viktiga samhällsfrågor och samhällsproblem har kategorin Lag och ordning klättrat avsevärt sedan 2018.
• I den senaste mätningen var det 34 procent som svarade något kopplat till Lag och ordning vilket placerar den som nummer två i listan över svenskarnas dagordning, strax under invandring/integration och över frågor kopplade till sjukvård, skola/utbildning och miljö/klimat.
• Även oron på områden kopplade till lag och ordning har ökat. Hösten 2020 var organiserad brottslighet det i SOM-undersökningen som svenskarna var mest oroade för inför framtiden. 60 procent svarade att detta var mycket oroande.
• Därtill vill 90 procent se skärpta straff för gängkriminella. Enbart 3 procent anser att detta skulle vara ett dåligt förslag. Förslaget om hårdare straff för gängkriminella är därmed det mest populära och förenande förslaget som funnits i SOM-undersökningarna på över tio år.
• Det tydliga intresset för frågor om rättsväsende, brottslighet och kriminalitet bedöms som viktigt inför kommande valrörelse, och kan då potentiellt gynna framförallt Moderaterna som enligt undersökningen är det parti som för bäst politik på området lag och ordning.

Övriga resultat och analyser

• Det finns ett ökat motstånd mot vinster i välfärden - en annars ganska stabil tidsserie. 64 procent tycker det är ett bra förslag att förbjuda vinstutdelning inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, att jämföras med endast 20 procent som tycker att det är dåligt.
• Precis som förtroendet för många andra delar av samhällets institutioner har medieförtroendet ökat något under 2020, och detta gäller även förtroendet för journalister som yrkesgrupp.
• Donald Trump är den mest impopulära internationella ledaren som någonsin mätts i SOM-undersökningen. Framförallt högutbildade, kvinnor och vänsterpartister säger sig ogilla Trump. Joe Biden är betydligt mer populär, men har ändå lägre skattningar än vad exempelvis Hillary Clinton hade i 2016 års mätning.
• Feminism är den vanligaste ideologiska identifikationen av de som de svarande får ta ställning till. 24 procent uppger att etiketten feminist stämmer helt in på dem själva. Andelen som säger sig vara socialist eller liberal har minskat sedan mätningen 2018. 8 procent uppger att etiketten nationalist helt stämmer in på dem själva, bland Sverigedemokraternas väljare är motsvarande siffra 24 procent - också här en minskning sedan 2018.
• Flyktingopinionen går i en fortsatt restriktiv riktning. 59 procent tycker att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar i Sverige och 19 procent tycker att det är ett dåligt förslag. Vidare har oron för ökat antal flyktingar gått upp något, i kontrast till oron för ökad främlingsfientlighet som har gått ner. 40 procent är nu oroade för ökat antar flyktingar och 38 procent för ökad främlingsfientlighet.
• Svenskarnas bedömningar av socialförsäkringarna visar att missnöjet med framförallt pensionssystemet, men även med sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring, är relativt stort. Analyser visar att de som är mest utsatta också tenderar att vara minst nöjda. Främst handlar det om upplevelsen av att socialförsäkringarna inte håller vad de lovar.