- Hem
- Aktuellt
- Hitta nyheter
- SOM-seminariet 2023: dystert kring ekonomi och framtid - uppsving för kärnkraften
SOM-seminariet 2023: dystert kring ekonomi och framtid - uppsving för kärnkraften
De första resultaten och analyserna från den senaste nationella SOM-undersökningen är nu presenterade. De visar bland annat dystra bedömningar gällande ekonomin och åt vilket håll Sverige är på väg, men också rekordnivåer i förtroendet för försvaret samt i stödet för Nato och EU-medlemskapet. Resultaten visar också ett kraftigt uppsving i stödet för kärnkraften och en minskning gällande klimatfrågornas roll i Sverige.
Den 28 mars presenterades de första resultaten och analyserna från den nationella SOM-undersökningen 2022, under ett seminarium i Göteborg. Resultaten spänner över en rad olika ämnesområden och sammanfattas till viss del nedan. För en heltäckande bild av dagens resultat hänvisas till forskarpresentationerna i PDF-format, tillgängliga på SOM-institutets presentationssida.
Seminariet livesändes via SOM-institutets webb. Ta del av det inspelade materialet i sin helhet här (med start ca 30 min in i videon).
Nyheter från seminariet
- På frågan om Sverige är på väg åt rätt eller fel håll syntes i undersökningen den mest negativa bilden sedan mätningen startade. 67 procent svarar fel håll att jämföras med endast 13 procent som svarar rätt håll. En delförklaring är det senaste regeringsskiftet. Personer till höger i politiken har sedan länge ansett att utvecklingen gått i fel riktning och efter valet 2022 håller allt fler personer till vänster med om detta.
- Bedömningarna av den svenska ekonomin har inte varit så negativa sedan finanskrisen i början av nittiotalet. Dessutom syns en kraftig ökning i andelen som upplever att den egna ekonomin har försämrats under de senaste 12 månaderna, från 15 procent år 2021 till 34 procent år 2022.
- Trots detta uppger de flesta svenskar att de klarar sig bra på sin inkomst. Den tydligaste förändringen är att många av de hushåll som tidigare klarat sig mycket bra istället nu klarar sig ganska bra. Denna förändring syns tydligast bland barnfamiljer och personer till höger politiskt.
- Rekordfå personer, endast 23 procent, placerade sig hösten 2022 varken till vänster eller höger på den politiska skalan. Att man tar ställning åt endera håll är en förväntad valårseffekt, men magnituden gör att det även kan tolkas som att den politiska mitten krympt något i Sverige, menar Johan Martinsson, föreståndare för SOM-institutet.
- På det internationella planet syns en närmast unik uppgång i stödet för det svenska EU-medlemskapet och även för medlemskapet i Nato. Undersökningen visade också på rekordstort motstånd inför nedskärningar i försvarsutgifterna. Mycket av detta bedöms påverkas av kriget i Ukraina.
- Brottslighet ligger fortfarande högst på svenskarnas lista över viktiga problem i Sverige idag, men har tappat med 4 procentenheter sedan mätningen 2021. Sjukvården innehar andraplatsen på listan. Kategorin Miljö, energi och klimat har gått upp på tredjeplats men analyser visar att detta avser just energidelen, i ljuset av diskussioner om kärnkraft och energikris.
- Området Ekonomi har ökat tydligt och ligger nu på sjunde plats på dagordningen. Det är dock en bra bit kvar till nittiotalets nivåer. I kontrast har kategorin Invandring/integration tappat signifikant i antal omnämnanden två år i rad och hamnar i år på femte plats. Det är framförallt Sverigedemokraternas sympatisörer som står för det största tappet inom denna kategori, men de är fortfarande den grupp som i högst utsträckning anger Invandring/integration som viktig fråga.
- 15 procent av svenskarna instämmer helt i påståendet att svenska medier ofta har en politisk agenda i sin nyhetsbevakning. 38 procent instämmer delvis. I synnerhet är det personer som står något eller klart till höger politiskt som instämmer.
- Svenskarna har i allmänhet ett ganska stort förtroende för nyhetsrapporteringen kring valet 2022 och i synnerhet för SVT, Sveriges radio och TV4. Det är dock en klar majoritet, 73 procent, som anser att mediernas rapportering handlar för mycket om det politiska spelet och 66 procent som vill se mer fokus på politiska sakfrågor.
- Det allmänna förtroendet för innehållet i olika medier är stabilt över tid och Public service ligger fortfarande i topp bland de aktörer som mäts i SOM-undersökningen. De aktörer som stärkt sitt förtroende mest sedan 2021 är TV4, Aftonbladet och Expressen. Förtroendet för TV4 når en högstanotering sedan mätningen inleddes med 61 procent som uppger ett ganska eller mycket högt förtroende.
- Undersökningen finner inget stöd för förslaget att enbart låta Public service sända nyheter och smala program. Opinionen i denna fråga är oförändrad sedan den introducerades i undersökningen 2021.
- Forskningsprojektet "Det öppna samhället" vid Uppsala universitet studerar demokrati och attityder till inskränkning av rättigheter. Resultaten från projektets frågor i SOM-undersökningen visar bland annat det finns unisont stöd för såväl yttrandefriheten som demonstrationsfriheten i Sverige, men att förhållandevis många ändå kan tänka sig att "pausa" demokratin genom att inskränka sådana rättigheter om det skulle krävas.
- Av de i undersökningen angivna anledningarna är det pandemi, klimat- och miljökris samt grov brottslighet som får flest svarande att vara villiga att inskränka demokratiska rättigheter. Att så många ändå är villiga att pausa demokratin i dessa hypotetiska scenarier pekar mot att demokrati kanske inte kan ses som en så kallad ”överideologi” i Sverige idag, menar professor Sten Widmalm.
- I undersökningen syns en tydlig ökning i stödet för kärnkraft som energikälla. Kärnkraft är fortfarande inte lika populärt som exempelvis sol-, vatten- eller vindkraft men står för den största ökningen de senaste två åren. 42 procent svarar nu att de vill satsa mer på kärnkraft i Sverige. 32 procent vill att det ska byggas fler reaktorer, att jämföras med bara 13 procent år 2020.
- Den tydligaste bilden av kärnkraftens ökade popularitet ses i frågan om kärnkraftens långsiktiga användning. För första gången sedan Fukushima är det nu fler svenskar som vill använda kärnkraften än som vill avveckla den. De som är för fortsatt användning är dessutom i majoritet totalt sett, 56 procent, och det är den högsta andelen i mätningens historia.
- Klimatfrågan tappar något i vikt för svenskarna. Andelen som anser att klimatfrågorna är mycket viktigare än andra samhällsfrågor har minskat över den senaste fyraårsperioden och andelen som säger att de inte alls är viktiga har ökat något. Därtill har andelen mycket oroade för förändringar i jordens klimat samt andelen som säger att de är intresserade av miljöfrågor också minskat sedan 2021. Klimatfrågorna är fortsatt klart viktigast och mest oroande för personer som står till vänster i politiken, och det syns dessutom ett växande gap mellan de till vänster och de till höger.
- Förtroendet för Polisen och Försvaret har fortsatt att öka och båda når toppnoteringar 2022. Förtroendet för Nato som institution mäts för första gången i undersökningen och 52 procent av svenskarna har ett ganska eller mycket högt förtroende.
- Det finns välbekanta mönster i vilka demografiska och politiska grupper som tenderar att ha högt förtroende för olika institutioner, men Felicia Robertson visar att det även finns skillnader kopplade till personlighetstyper. Hennes forskning utgår från fyra år av SOM-undersökningar och visar bland annat att personer med hög grad av personlighetsdraget neuroticism har lägre förtroende för de flesta institutioner, i motsats till de som har hög grad av agreeableness som ofta har högre förtroende. Personer med hög grad av openness har lägre förtroende för polis och sjukvård medan de som har hög conscientiousness tenderar att ha högre förtroende för dessa institutioner.
- Studier av fem olika regeringsskiften visar tydliga vinnare- och förlorare-effekter inom svensk politik. Exempelvis tenderar sympatisörer till förlorande partier att efter valen tappa i förtroende för regering, riksdag, politiker och demokratin, men även för institutioner som polisen och försvaret. För de som sympatiserar med de vinnande partierna stärks istället förtroendet. Ett exempel från valet 2022 är att Sverigedemokraternas sympatisörer överlag har fått ett högre förtroende för institutioner och blivit mer nöjda med demokratin sedan höstens val.
- I undersökningen syntes även rekordstora förflyttningar i väljarnas bild av var partierna återfinns på en vänster-högerskala. Sedan valet 2018 har Centerpartiet flyttats långt åt vänster och Liberalerna har gjort motsvarande förflyttning åt höger. Sverigedemokraterna har aldrig placerats närmare andra partier än de gör idag.
- Den trettiosjunde årliga nationella SOM-undersökningen
- Datainsamlingsperiod: 12 september - 30 december
- Urval: 26 250 slumpmässigt utvalda personer boende i hela Sverige.
- Ålder: 16 - 90 år
- Nettosvarsfrekvens: 49 procent