Vatnajökull på sydöstra Island är en av de största glaciärerna i Europa och täcker ett område på 8400 kvadratkilometer. Nu har forskare vid Göteborgs universitet, Icelandic Meteorological Office och Reykjaviks universitet, identifierat mikroplastpartiklar i olika storlekar och material i glaciärens snökärnor med optisk mikroskopi och spektroskopi.
– Vi har konstaterat mikroplast i de centrala delarna av glaciären Vatnajökull efter att vi samlat in snö vintern 2019–20 och hittat mikroplast när snön smältes och filtrerades. Närvaron av mikroplast visar hur spritt denna förorening är, säger Erik Sturkell professor i geofysik vid Göteborgs universitet.
Kan påverka hur glaciären smälter
Forskarna fruktar nu att mikroplaster i isen kan påverka glaciärerens smältmönster och därmed påverka det framtida smältvattenbidraget till världshaven. Det i sin tur skulle kunna led till stigande havsnivåer.
– Vi förstår inte tillräckligt bra vägarna för mikroplastpartiklar i vår miljö, vi måste veta mer om orsakerna. Proverna vi tog är från en mycket avlägsen och orörd plats i Vatnajökullglaciären, så direkt förorening från mänsklig aktivitet är osannolik, säger Hlynur Stefansson, docent vid Reykjaviks universitet och studiens huvudförfattare.
Plastartiklar bryts ned mycket långsamt i den kalla glaciärmiljön och kan ackumuleras och finnas kvar i glaciärerna under mycket lång tid.
– Närvaron av mikroplast i glaciärisen kan komma att förändra isens fysiska egenskaper, till exempel accelerera smältningen. Det ska sägas att all vulkanisk aska i glaciären, som är betydligt större volym än mikroplasten i glaciärisen, påskyndar smältningstakten. Men om det kommer än flera fragment i glaciärisen, så som aska och mikroplast, så förstärks effekten. I och med den tilltagande ansamlingen av mikroplast i glaciärer sker en buffring med plasten som blir en del av glaciären. Tiden för den snö som fallit på toppen av glaciären innan den kommer att nå fronten och smälter tar hundratals år, säger Erik Sturkell.
Viktigt med kartläggning
Så småningom kommer mikroplasten ändå att släppas från glaciärens is, vilket bidrar till föroreningar i floder och marin miljö.
– Det är därför mycket viktigt att kartlägga och förstå förekomsten och spridningen av mikroplast i glaciärer i global skala, säger Hlynur Stefansson.
– Detta projekt har två delar. Det första syftar till att öka kunskapen om hur mycket, hur långt tillbaka i tiden och vad den geografiska fördelningen av mikroplast har på och i Vatnajökull glaciären. Den andra delen koncentrerar insatsen för att öka förståelsen hur en ökande mängd mikroplast påverkar glaciäris fysiska parametrar, som flödeshastigheter och avsmältningen. Att mikroplast finns på den mest avlägsna delen av Vatnajökull är skrämmande. För att förstå den globala spridningen är denna plast betydelsefull. Detta kommer att ge en viktig global referens för mikroplastspridning, säger Erik Sturkell.
Kontakt:
Mark Peternell, universitetslektor vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, 0766-18 45 53, mark.peternell@gu.se.
Erik Sturkell, professor vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, 031-786 28 20, erik.sturkell@gvc.gu.se.
Matthias Konrad Schmolke, universitetslektor vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, 031-786 28 64, matthias.konrad.schmolke@gu.se
Foto:
Provtagning av senaste årets snö. Uppe på Vattnajökull mäts det senaste årets nederbörd. Forskarna borrar ner igenom den senaste säsongens snö och mäter dess densitet för att uppskatta nederbördsvolymen. Dessa snökärnor togs till Reykjavik och smältvattnet filtrerades och mikroplastpartiklar identifierades.
