Språkets roll i segregationen ska förklaras
Att Göteborg och flera andra svenska städer tampas med segregation är känt. Nu har forskningsmiljön ”Segregationens språk” getts nästan 18 miljoner kronor i bidrag från Vetenskapsrådet för att belysa språkets roll i problematiken. Förhoppningen är att bidra till en god samhällsutveckling och minskad segregation.
Språket förmedlar våra tankar, känslor och handlingar. Det skapar, återskapar och utmanar gränser, identiteter och maktstrukturer. Detta gäller såväl i vardagen som i politiken, i utvecklingen och förvaltningen av städerna i Sverige.
- Den segregation som präglar våra städer är inte bara rumslig och socioekonomisk, utan också språklig och symbolisk. Hur vi umgås – eller inte umgås – med andra människor och hur vi värderar varandra beror till stor del på vilket språk vi talar och hur vi pratar. Detta styrs bland annat av geografi och vår klass- och könstillhörighet, säger Johan Järlehed, universitetslektor och forskare i flerspråkighet vid Göteborgs universitet.
Johan Järlehed är huvudsökande till Vetenskapsrådet för forskningsmiljön Segregationens språk: tvärvetenskapliga perspektiv på rumslig, social och symbolisk uppdelning i städer. I september gavs forskningsmiljön 17,98 miljoner kronor i bidrag och under de kommande sex åren ska gruppen undersöka och förklara språkets roll i segregationen i Göteborg.
Språket ska undersökas på flera sätt
Att alla medborgare ska ges mer likvärdiga levnadsvillkor och möjligheter att göra goda livsval är ett pågående arbete i offentlig verksamhet, liksom att minska segregationen. Forskningsmiljön Segregationens språk ska bidra till att skapa viktiga kunskaps- och beslutsunderlag i arbetet med detta och gruppen kommer därför att undersöka språket på flera sätt.
- Flerspråkighet spelar roll i kommunikationen mellan stad och medborgare. Vi ska studera på vilket sätt segregation framställs som ett problem, men också hur lösningarna för att motverka segregationen ser ut i offentlig förvaltning och stadsutveckling i Göteborg. Det ska vi bland annat göra genom att undersöka vilken roll flerspråkighet ges i dialogprocesser och gestaltning av den fysiska miljön. Vi ska också analysera hur samtalet om segregation har utvecklats och förändrats inom svensk politik och media under de senaste femtio åren, berättar Johan Järlehed.
Forskargruppen ska också undersöka hur invånare i Göteborg själva uppfattar det offentliga samtalet om segregation, hur de talar om och upplever segregation, vilken roll de anser att de har i problematiken samt hur de upplever sin språkliga omgivning.
- Segregation kan också synas rent konkret i stadsbilden. Vi ska därför studera hur segregation materialiseras, till exempel i val av språk och utformning på skyltar och namngivning av gator, säger Johan Järlehed.
Tvärvetenskaplig satsning
Segregationens språk är en tvärvetenskaplig forskningsmiljö och ett samarbete mellan flera lärosäten och institut: Göteborgs universitet, Södertörns högskola och Institutet för språk och folkminnen. I gruppen ingår forskare från flera olika vetenskapliga discipliner: språkvetenskap, sociologi och statsvetenskap.
- Den här forskningsmiljön tar ett nytt grepp om ett gammalt problem med förhoppningen om att kunna bidra till en god samhällsutveckling, säger Johan Järlehed.
Text: Karin Wenzelberg
Johan Järlehed, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet
Helena Holgersson, Institutionen för Kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
Maria Löfdahl, Institutet för språk och folkminnen
Nazem Tahvilzadeh, Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola
Daniel Wojahn, Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola
En doktorand vid Göteborgs universitet
En forskningsingenjör, Språkbanken Text, Göteborgs universitet