Språkstörning kvarstår hos många små barn enligt Göteborgsstudie

Bild

Språkstörning (Language disorder) eller ”utvecklingsrelaterad språkstörning” (på engelska Developmental language disorder, förkortat DLD) är en komplex utvecklingsrelaterad språklig funktionsnedsättning som innebär att man har svårt att lära sig sitt eller sina modersmål på samma sätt och i samma takt som jämnåriga. Språket utvecklas i samspel med miljön och behovet av att kommunicera driver barnets utveckling framåt. Barn med språkstörning kan ha svårigheter med språkljud, svårt att formulera sig muntligt och att hitta ord, svårigheter att lära sig nya ord och/eller att förstå talat och skrivet språk. Barn med diagnosen språkstörning har betydande svårigheter inom ett eller flera av dessa områden som påverkar talat språk, förståelse och/eller kommunikationsförmåga.

En forskargrupp vid Gillbergcentrum har konstaterat att majoriteten av de barn som diagnostiserats med språkstörning vid 2,5 års ålder fortsätter att ha språkliga svårigheter under de barndomsåren.

Ny forskning från Göteborg

Den nya studien, som genomfördes i Göteborg under ledning av specialistlogoped  Dr. Ulrika Schachinger-Lorentzon, belyser karaktären av utvecklingsrelaterad språkstörning (DLD) hos barn långsiktigt. Forskarna följde 100 barn som efter språkscreening vid 2,5 års ålder visade tecken på försenad språkutveckling (men inte autism) för att utvärdera deras utvecklingsbana och framsteg vid sex års ålder. Vid det tillfället genomfördes en uppföljande språkbedömning och därefter en granskning av barnens medicinska journaler för att samla information om andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och erbjudna språkliga insatser.

Bestående språksvårigheter

Studien, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica, visade att 87 % av de barn som bedömdes av logoped vid sex års ålder fortsatte uppfylla kriterier för språkstörning. Av dessa hade nästan 25 % även diagnostiserats med andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar, såsom ADHD och autism som förekom i fem fall.

Begränsat deltagande i logopediska interventioner

Trots tillgång till olika språkliga interventioner deltog familjerna i endast omkring hälften av de erbjudna tillfällena. Studien visade dock inga signifikanta skillnader i deltagarfrekvens mellan enspråkiga och flerspråkiga familjer.

— "Orsak till det låga deltagandet är oklart, och vidare forskning behövs för att undersöka vad som hindrar familjer från att delta fullt ut i interventioner" konstaterar Schachinger-Lorentzon.

Vikten av långsiktig uppföljning

Resultaten understryker det väsentliga behovet av ett kontinuerligt och helhetsorienterat stöd för barn med tidig språkstörning. Forskarna menar att den höga förekomsten av bestående språkstörningar och samsjuklighet påvisar vikten av långsiktig uppföljning, för att få en djupare förståelse för dessa barns utvecklingsbanor.

Framtida planer

— "Vårt mål är att dela våra viktiga resultat med andra logopedimottagningar i Sverige, eftersom studiens resultat ger viktiga insikter som kan påverka mottagningarnas framtida riktlinjer och rutiner och därigenom förbättra barns dagliga funktion," förklarar Schachinger-Lorentzon.

Studien lyfter även viktiga frågor som till exempel vad som hindrar familjer från att fullt ut ta del av ett interventionsprogram. Framtida forskning kan hjälpa till att identifiera dessa hinder och utforska metoder för att förbättra deltagandet, vilket möjliggör bättre resultat för barn som riskerar språkliga utmaningar över längre tid.

Denna studie är en påminnelse om de komplexa behov som barn med DLD har och den avgörande rollen som tidigt och kontinuerligt stöd spelar för att hjälpa dem att utvecklas.

Länk till arikeln: Schachinger Lorentzon U, Billstedt E, Gillberg C, Miniscalco C. Persistence of the developmental language disorder diagnosis, neurodevelopmental trajectories and attendance at offered interventions. Acta Paediatr. 2024 Nov 10. doi: 10.1111/apa.17494. Epub ahead of print. PMID: 39523698.

TEXT AV ANNA SPYROU