Statsvetare ny styrelseordförande för Transparency International Sverige

Bild

Grattis till uppdraget Anna, hur känns det? 

– Tack, det känns väldigt bra! Jag har tidigare suttit som styrelseledamot i TI Sverige under två år och att nu ha blivit vald till ordförande för styrelsen känns både hedrande och kul.

Vad betyder den här rollen för dig?

– Den betyder mycket. Korruption utgör ett av de största hoten mot vårt samhälle och dess institutioner. Den undergräver demokratin, möjligheterna till utveckling, tilliten i samhället och det politiska systemets legitimitet. Dessutom gynnar korruptionen en liten korrupt elit på bekostnad av samhället i stort. Att få arbeta aktivt med att sprida information om vad korruption är och om korruptionens negativa konsekvenser för samhället och samtidigt verka för ökad transparens, integritet och ansvarsutkrävande känns viktigt.

Varför behövs TI Sverige? Har vi korruption i vårt land och i viken utsträckning?

– Enligt de mest etablerade måtten på korruption är Sverige ett av de minst korrupta länderna i världen. Men detta betyder inte att Sverige är fritt från korruption. Enligt Transparency Internationals senaste mätningar ser vi en något negativ trend när det gäller graden av korruption i Sverige. Studier visar även på att medborgarna upplever att korruptionen har ökat den senaste tiden. Om detta stämmer överens med verkligheten är svårt att säga – som med alla typer av mer ljusskygga verksamheter är det svårt att veta exakt hur utbredd korruptionen är.

Det finns ju även olika typer av korruption

– Ja, i Sverige verkar det inte vara så vanligt med rena mutor. Men det finns andra former av korruption som Sverige verkar behöva se upp med, särskilt vänskapskorruption. Och Sverige anses också vara en betydande ”exportör” av korruption – svenska företag sticker ut negativt i statistiken när det gäller korruptionsbrott som begås i andra länder.

Är korruption något som ökat på senare tid och vad beror det på?

– Det är som sagt svårt att veta om korruptionen verkligen har ökat på senare tid eftersom vi saknar mer exakta mått på hur pass vanligt förekommande det är. Men de mätningar som finns visar på en ökning. Och även upplevelsen bland medborgarna är att korruptionen har ökat. Att det finns en uppfattning om att korruptionen har ökat är illa nog på många sätt.

– Forskning jag har bedrivit tillsammans med Bo Rothstein och Jan Teorell visar på att uppfattningen att korruptionen är utbredd i sig riskerar att driva på korruptionen. Och ännu mer så om det är personer som tillhör någon form av maktelit som agerar korrupt eftersom detta sänder ut en signal om att ”alla är korrupta” och att det är ok att agera korrupt. Detta minskar i sin tur både viljan och incitamenten för medborgarna att avstå från korruption om tillfället skulle dyka upp, även om man inte på något sätt tycker att korruption är en bra sak. Sedan lever vi ju i en alltmer globaliserad värld och detta gäller även korruptionen. Gränsöverskridande illegala finansiella flöden och organiserad brottslighet är något många menar spelar en betydande roll i att driva på korruptionen, även i länder som Sverige.

Vad innebär rollen som ordförande för TI Sveriges styrelse?

– TI Sverige har sedan i mars i år en ny organisation med en generalsekreterare som är ansvarig för den operativa verksamheten, något som tidigare tillföll styrelsen. Men TI Sveriges styrelse är fortfarande en arbetande styrelse. Detta betyder att vi, utöver att verka som en traditionell styrelse i relation till kansliet, aktivt arbetar med de frågor som är centrala för organisationen. Dels arbetar vi med att ta fram underlag och liknande inom ramen för olika arbetsgrupper.

– Vi har även i samverkan med ett antal svenska storföretag och investerare etablerat två olika forum – Business Integrity Forum och Investors Integrity Forum – som fungerar som plattformar för att sprida kunskap om och motverka korruption inom respektive branscher. Vi arbetar även brett med informationsverksamhet och opinionsbildning för att sprida kunskap om korruptionen och dess skadeverkningar samt verkar för ökad transparens, integritet och ansvarsutkrävande, till exempel genom debattartiklar och föredrag. Sedan 2007 delar TI Sverige även ut utmärkelsen Årets Visselpipa till en eller flera personer som har avslöjat oegentligheter inom offentlig eller privat sektor.

Du har själv forskat om korruption i många år, nämn tre saker som är det mest negativa med korruption

– Tre saker räcker inte! Korruption har en enormt negativ inverkan på vårt samhälle. Korruptionen undergräver möjligheterna till utveckling och begränsar både tillgången och kvaliteten på välfärden.  Dessutom urholkar korruptionen demokratin, tilliten i samhället och statens legitimitet. Korruptionen omöjliggör även för marknader att fungera effektivt. Utöver detta utgör korruption en oerhörd orättvisa – man har till och med liknat korruption vid en ”omvänd Robin Hood” som stjäl från de fattiga och ger till de rika. Det kommer helt enkelt inget positivt alls ur korruptionen. Men det finns ju alltid några få mäktiga personer som gynnas lika mycket av korruptionen som majoriteten förlorar på den. Det är därför korruptionen är så svår att bli av med när den väl fått fäste.

Vilket är det bästa botemedlet mot korruption?

– Om vi forskare kunde ge ett bra svar på den frågan skulle många av världens problem vara betydligt närmare en lösning. Korruptionens logik skiljer sig beroende på hur utbredd korruptionen är. I ett land som Sverige, där korruptionen nog fortfarande kan sägas utgöra ett undantag, vet vi att transparens, integritet och olika typer av mekanismer för ansvarsutkrävande verkar positivt för att bibehålla den förhållandevis låga nivån av korruption. I länder med utbredd korruption har det visat sig att den typen av åtgärder inte gör någon direkt skillnad när det gäller att motverka korruption.

Varför då?

– Anledningen är att utbredd korruption i mångt och mycket kan förstås i ljuset av teorier om kollektivt handlande. Det betyder att det på kort sikt ofta är oerhört kostsamt för varje enskild individ att bryta mot det förväntade beteendet – i det här fallet korruption – även om man ogillar det starkt. För en ugandisk polis är det meningslöst, till och med farligt, att inte ta mutor eftersom hela systemet är uppbyggt kring mutor. För en invånare i en kenyansk by finns det på kort sikt inget att vinna, men allt att förlora, på att vara den enda som inte mutar läkaren för att få medicin till sina barn. För att effektivt kunna bekämpa korruptionen där den är utbredd krävs det att vi tar förväntningar på ”andras” beteende på allvar och försöker förändra dem. Hur detta kan åstadkommas i praktiken är knäckfrågan för framtida forskning.

Text: Anna-Karin Lundell