Stor EU-satsning på betydelsen av tarmens bakterieflora vid benskörhet

Projektet ska identifiera bakterier som finns hos friska personer men som personer med osteoporos saknar, och undersöka vilka av dessa bakterier som kan bli en ny probiotisk behandling mot osteoporos.

Huvudsökande för det nya anslaget från det europeiska forskningsrådet är professor Claes Ohlsson men de 30 forskningsmiljonerna kommer gynna hela den produktiva forskningsmiljön som arbetar med osteoporos på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Bild

– Vi har enastående möjligheter att bedriva den translationella forskning som krävs. Här finns hela bredden, från experimentell till klinisk forskning, och dessutom har vi tillgång till flera stora och väl karakteriserade populationsbaserade kohorter, säger Claes Ohlsson, professor i hormonell reglering av benmetabolism och tillväxt vid Institutionen för medicin.

Hela forskningskedjan

Forskarna inom osteoporosforskning vid Göteborgs universitet var först i världen med att visa att tarmens bakterier kan påverka skelettet. De har också utvecklat en probiotisk behandling som skyddar skelettet mot åldersberoende benförlust hos kvinnor, men dess effekt är begränsad och kan därför bara fungera i förebyggande syfte.

Bild

– Vi har de kliniska kohorter som behövs för att hitta kandidatbakterier som ska ingå i framtida probiotika, som är mer potent mot osteoporos och som kan ges som en behandling och inte bara för att förebygga sjukdomen. Projektet har unik tillgång till hela kedjan för att både studera mekanismer i möss och betydelsen av tarmens bakterieflora i människa, säger Mattias Lorentzon, professor i geriatrik.   

Nordiskt samarbete

Förutom den väl karakteriserade kohorten för osteoporosforskning som samlats in i Göteborg har forskarna tillgång till större kohorter i andra nordiska länder. Tillsammans med en nyrekryterad postdoktor blir det forskaren Louise Grahnemos uppgift att se till att de olika forskningsdatabaserna använder en samstämmig klassificering för tarmfloran så att data kan sammanföras i studien.

Bild

– Det är en utmaning att de olika forskningskohorterna har olika taxonomi, men när vi nått en bättre samstämmighet kan vi genomföra metaanalyser med bättre statistisk power, vilket kommer leda till att vi kan identifiera tidigare okända hälsobringande bakterier som kan undersökas och utvecklas till ny probiotika, säger Louise Grahnemo.

Preliminära studier från gruppen tyder på att vissa specifika anaeroba bakterier, som frodas i miljöer utan syre, kan ha god effekt mot benskörhet. Dessa bakterier är dock mycket svåra att odla, vilket blir en annan utmaning för projektet.

Från mus till människa

Forskarmiljön, Sahlgrenska Osteoporosis Centre, innefattar också Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Mölndal. Under ledning av professor Mattias Lorentzon har forskarna här med stor noggrannhet karakteriserat cirka 3000 äldre kvinnor. För många år sedan, när dessa forskningspersoner undersöktes, lämnade de också avföringsprov, vilket gör det möjligt att i efterhand undersöka tarmfloran hos dem som senare utvecklade osteoporos. 

Bild

– När vi hittat bakterier som kan vara av intresse i de stora kohorterna kommer vi att testa om de skyddar skelettet hos möss. Några sådana bakterier har vi redan identifierat och vi studerar nu de underliggande mekanismerna, säger Klara Sjögren, docent i molekylär medicin och ansvarig för den experimentella delen av projektet.

Forskarmiljön har tillgång till instrument, tekniker och annan infrastruktur som ger kapacitet att förstå de mekanismer som genom bakteriernas påverkan motverkar skört skelett.

– Vår vision för framtiden är uppnå precisionsmedicin, där enskilda personer ska kunna få just de hälsofrämjande bakterier som fungerar bäst för just dem och deras bentäthet. Vi har en lång väg kvar att uppnå det målet, men jag tror det skulle kunna fungera, säger Claes Ohlsson.

AV: ELIN LINDSTRÖM