Stort anslag till forskningsprogram om klimatförändringar och global migration

Den tvärvetenskapliga forskargruppen består av forskare från både naturvetenskaperna och samhällsvetenskaperna.

Målet är att producera ny kunskap om hur klimatförändringar påverkar global migration. För att få en djupare förståelse kommer forskarna att titta på hur klimatförändringar samverkar med andra faktorer så som fattigdom, försörjning, statlig styrning och brist på jämlikhet och jämställdhet när människor beslutar att migrera.

– Det har gjorts få tvärvetenskapliga studier som undersöker hur stor roll klimatförändringar egentligen spelar för människors beslut att migrera. Det saknas också kunskap om på vilket sätt klimatförändringar samspelar med andra faktorer i förhållande till migration. Min kollega Andréas Litsegård började arbeta med den här frågan för flera år sedan, och vi har sedan utvecklat idén tillsammans och tagit den ett steg längre i ett större jämförande format, säger Anders Burman, docent i humanekologi vid institutionen för globala studier.

De nio forskarna inom programmet är baserade i Sverige, Norge, Peru, Etiopien och Nepal. De är verksamma inom flera olika discipliner så som klimatologi, kulturgeografi, humanekologi, internationella relationer, socialantropologi och utvecklingsstudier.

– Klimatförändringar är en av vår tids stora ödesfrågor. Det behövs tvärvetenskaplig forskning för att förstå hur de påverkar människors liv, hur de upplevs och erfars och hur de leder människor till att fatta beslut om att migrera eller inte. Klimatforskningen ger oss fundamentalt viktig kunskap om de biofysiska processerna, men kan inte svara på frågor om makt och ojämlikhet. För det krävs samhällsvetenskap. Och det är först när vi kombinerar naturvetenskap och samhällsvetenskap som vi kan finna komplexa samband mellan klimatförändringar och migration, säger Anders Burman.  

Forskarlaget kommer att fokusera på tre bergsregioner där klimatförändringar redan idag påverkar landsbygdsbefolkningens försörjningsmöjligheter: Anderna, de etiopiska högländerna och Himalaya.

– Bergsregioner är speciellt intressanta fallstudier för den här forskningen. Smältande glaciärer, vattenbrist och förändrade vädermönster är en verklighet i dessa regioner och något som människor måste anpassa sig till, säger Anders Burman.

Genom att kombinera samhällsvetenskapliga metoder så som etnografiskt fältarbete och demografisk analys med till exempel klimatmodellering från naturvetenskapen, kommer forskarna att på ett systematiskt vis hämta in och jämföra data från de tre regionerna. På så vis vill de få en djupare förståelse för komplexa samband och producera solid vetenskaplig kunskap som kan användas av beslutsfattare på flera nivåer.

– Jag är också övertygad att vår forskning kommer att bidra till debatten om klimaträttvisa. De människor som bidrar minst till klimatförändringar och som har dragit minst nytta av de aktiviteter som orsakar klimatförändringar är ofta de som drabbas hårdast av konsekvenserna. Det är ofta de som tvingas migrera. Att då på djupet förstå sambandet mellan klimatförändringar och migration är oerhört viktigt, säger Anders Burman. 

TEXT: Linda Genborg