Stort tillskott till forskning om våra folksjukdomar

Kan en analys av patientens tarmmikrobiota kan ge nya sätt att diagnostisera och behandla benskörhet? Det är frågan som ska besvaras i Klara Sjögrens forskningsprojekt.

Tarmmikrobiota är alla de bakterier och mikroorganismer som förekommer naturligt i mag-tarmsystemet. Tidigare studier vid institutionen för medicin har visat att man kan minska benförlusten genom att behandla med probiotiska (nyttiga) bakterier.

– Det tyder på att förändringar i tarmmikrobiotan har betydelse för nedbrytning och återuppbyggnad av skelettet. Ben är en dynamisk vävnad som ständigt bryts ner och återbildas i ett komplext samspel med många delar av kroppen, säger Klara Sjögren

Vill hitta skyddande probiotika

Bild

Osteoporos eller benskörhet är ett allvarligt hälsoproblem som leder till mycket lidande för patienten och höga kostnader för samhället. Ungefär hälften av alla kvinnor och en femtedel av alla män drabbas av en benskörhetsfraktur när de blir äldre. Dagens behandlingar kan ge tuffa biverkningar och en mer skonsam behandling vore därför ett genombrott.

I studien ska Klara Sjögren och hennes forskargrupp försöka hitta signaturer i tarmmikrobiotan som kan förutsäga hur stor risken är att drabbas av en fraktur. De ska också identifiera flera kandidater av probiotika med bättre förmåga att skydda ben mot nedbrytning.  

I en tidigare studie visade forskarna att en mix av särskilda probiotika bakterier skyddade kvinnor som genomgått klimakteriet mot benförlust, men alla kvinnor svarade inte på behandlingen. Det ska Klara Sjögren nu undersöka vidare genom att titta på tarmmikrobiotan sammansättning innan och efter påbörjad behandling hos kvinnorna som ingick i studien.

– Förhoppningsvis kan de nya kunskaperna från vår forskning leda till förbättrad och mer individuell prevention, diagnos och behandling av en av våra vanligaste folksjukdomar, säger hon.

Klara Sjögren är forskare vid avdelningen för internmedicin och klinisk nutrition och verksam vid Sahlgrenska Osteoporosis Centre. Hon får 5,2 miljoner av Vetenskapsrådet till sitt projekt.

Genetiken bakom hjärtsvikt

Bild

Gustav Smith är överläkare och ny professor i kardiologi som rekryterades till avdelningen för molekylär och klinisk medicin förra året. Han får 5,2 miljoner till ett projekt som ska undersöka de genetiska faktorerna bakom hjärtmuskelsjukdomar.

– Anslaget är av stor betydelse eftersom det ger mig möjlighet att fortsätta uppbyggnaden av min forskargrupp här vid Göteborgs universitet, säger han.

Hjärtmuskelsjukdomar gör det svårare för hjärtat att pumpa runt blod, vilket kan orsaka hjärtsvikt. Gustav Smiths forskning kombinerar kliniska studier och studier på befolkningsnivå med molekylära och epidemiologiska metoder. Hans forskning sker tillsammans med forskargrupper över hela världen, där analyser av ”big data” är en viktig del.

– Genom att kombinera studiematerial har vi tillgång till genetisk information från miljontals individer. Utifrån det kartlägger vi konsekvenserna av genetisk variation i hjärtvävnad genom att analysera miljontals enskilda celler via en metod som kallas RNA-sekvensering, berättar han.

Lite förenklat kan man säga att forskarna analyserar prover som blod och olika vävnader från stora befolkningsgrupper för att förstå mekanismerna bakom hjärtsjukdomar. Genom att få en större förståelse för bakomliggande genetiska mekanismer hoppas man kunna ta fram mer individanpassade behandlingar och precisionsinriktade mediciner.

I en av delstudierna ska Gustav Smith och hans kollegor också studera om en detaljerad biokemisk analys av blodet kan bidra till individanpassad behandlingen vid hjärtsvikt.

– Förhoppningen är att vår forskning ska leda till effektiv prevention hos patienter med risk för hjärtmuskelsjukdom och hjärtsvikt och bättre behandling för de som redan har utvecklat dessa tillstånd, säger Gustav Smith.

Ny kunskap om ledgångsreumatism

Bild

Tilldelningen från Vetenskapsrådet ger också ett stort tillskott till forskningen om reumatoid artrit, eller ledgångsreumatism som sjukdomen också kallas. Två forskare vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning, Mattias Svensson och Cristina Maglio, får etableringsbidrag på sex miljoner kronor var till forskning inom området.

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk ledsjukdom som beror på att immunförsvaret blir felaktigt aktiverat och börjar angripa kroppens egna vävnader, med en inflammation som följd. De celler som drabbas av inflammationen får en högre ämnesomsättning (metabolism) än friska celler, något Cristina Maglio ska undersöka i sin forskning. Målet är att hitta de metabola förändringar som gör att patienten insjuknar och de metabola faktorer som kan förutsäga hur bra patienten svarar på behandling.

Förhoppningsvis kan upptäckterna i projektet i framtiden leda till utveckling av nya läkemedel som hämmar de inflammerade cellernas ämnesomsättning och på så sätt sänker inflammationen i leden. Att hämma ämnesomsättningen hos inflammerade celler har studerats som ett behandlingsalternativ vid exempelvis cancer, men har ännu inte studerats vid RA. Etableringsbidraget betyder mycket för Cristina Maglio och hennes forskargrupp.

– Det gör det möjligt för oss fortsätta utvecklas och att driva våra projekt. Vi brinner för forskning som är relevant för patienterna och ser fram emot att bidra till bättre förståelse och behandling av reumatiska sjukdomar så att vi kan minska patienternas lidande och funktionsnedsättning, säger Cristina Maglio, som även arbetar som ST-läkare inom reumatologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Stor framgång för gästprofessor

Bild

En annan forskare vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning som lyckades i sin ansökan är Sören Riis Paludan. Han är gästprofessor med huvudsaklig hemvist vid universitetet i Aarhus, Danmark, och samarbetar med forskare vid flera institutioner inom Sahlgrenska akademin.

Sören Riis Paludan är en världsledande expert på vårt medfödda immunsystem. Det medfödda immunsystemet utnyttjar speciella receptorer för att känna igen infektioner och aktivera immunförsvaret, men vissa av dessa mekanismer kan också vara skadliga eftersom de kan driva på utvecklingen av autoimmuna sjukdomar, till exempel reumatoid artrit.

Vetenskapsrådet tilldelar sammanlagt 10,7 miljoner till två av Sören Riis Paludans projekt. Dels ska han undersöka mekanismer som begränsar virusinfektioner i hjärnan, dels ska han undersöka mekanismer för medfödd kontroll av virusinfektioner i slemhinnor.  

Många beviljade ansökningar

Av de forskare från institutionen för medicin som deltog i utlysningen fick cirka 27 procent tilldelning. Det är en hög siffra, med tanke på att den generella beviljandegraden i årets utlysning var 19 procent.

– Vi är nöjda, men vill naturligtvis att ännu fler ska få tilldelning. Institutionen kommer att gå igenom alla projekt som sökt för att identifiera framgångsfaktorer och titta på hur vi kan vässa vårt interna stöd ytterligare, säger Jan Borén, prefekt.

Totalt fick forskare vid Sahlgrenska Akademin 195 miljoner kronor i utlysningen, vilket motsvarar 18 procent av alla de medel som fördelades till forskare vid olika lärosäten inom utlysningen.

Läs mer i Akademiliv.

Text: Karin Allander
Foton: Johan Wingborg, Elin Lindström