Kunskap blir inte nödvändigtvis mer tillgänglig med ökande informationsmängd, något elever och studenter erfar när de använder internet för att lösa sina skoluppgifter. Att kunna navigera och kritiskt förhålla sig till innehåll som görs tillgängligt via tekniskt sofistikerade medier blir allt viktigare, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Studenter och elever använder regelbundet internet när de exempelvis förbereder essäer eller presentationer. Nyckeln för att lyckas är förmågan att navigera och kritiskt bedöma innehållet i det stora informationsflödet. Det konstaterar Anne Solli som i sin avhandling undersöker hur elever och studenter inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information när de arbetar med stora och kontroversiella samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, så kallade sociovetenskapliga frågor.
– Inte minst vad gäller stora komplexa frågor, som genetiskt modifierade växter, GMO, massvaccinationer av ungdomar, naturgasproduktion eller klimatförändringarnas orsaker, finns en uppsjö av tillgängligt material från olika genrer och discipliner att tillgå på nätet, säger Anne Solli.
Hon har bland annat studerat hur gymnasisters kommunikativa och digitala kompetenser utvecklas med stöd av digitala kartläggningsverktyg. Dessa kartläggningsverktyg, som har sitt ursprung inom teknik och vetenskapsstudier, tillhandahåller redskap för att utforska, manipulera och visualisera nätverk av internetdata. Med stöd av verktygen kunde gymnasisterna utforska och ordna komplexiteten i frågorna, samt förstå vilka som var centrala aktörer och hur olika aktörer argumenterar för sin ståndpunkt.
Anne Solli har också undersökt hur studenter som läste bioteknologiprogrammet vid ett tekniskt universitet arbetar med grupparbeten om GMO. Hon har gjort detsamma med gymnasister på ett naturvetarprogram.
Videoinspelningar från projektaktiviteterna, fältobservationer vid föreläsningar och redovisningar samt analys av texter, dokument samt av producerade visualiseringar av studenter och gymnasister ligger till grund för studien.
Studien visar att studenterna lär sig premiera vetenskapliga kunskaper och gör etiska, ekonomiska och politiska kunskaper irrelevanta när det gäller frågor kring produktion och konsumtion av GMO, alltså en komplex samhällsfråga med koppling till naturvetenskap.
Utmaningarna inom utbildningssektorn är nu stora vad gäller att hantera information på internet.
– Det tydliggörs också genom att läroplaner uttryckligen kräver att skolor ska ta itu med frågor kring digital kompetens och hjälpa unga att utveckla de kompetenser som krävs för att konstruktivt hantera komplexa frågor, säger Anne Solli.
Hon visar i avhandlingen hur svårt läraruppdraget är och presenterar ingen lösning på hur lärare bör agera. Resultaten av studien antyder dock att undervisning som innefattar de dialogiska visualiseringsverktygen verkar lovande för att analysera material på webben och för att hantera komplexiteten som de sociovetenskapliga kontroverserna introducerar.
Anne Solli visar hur vetenskap ofta används retoriskt, hur ord som ”vetenskaplig” eller ”evidensbaserad” bildar hållpunkter för att skapa mening i de svåra komplexa samhällsfrågorna.
– Men det behövs många olika typer av kunskap för att på ett initierat sätt resonera kring komplexa frågor. Det finns också etiska, ekonomiska och politiska kunskapsanspråk. Relationen mellan naturvetenskaplig kunskap och ansvarstagande medborgare är inte glasklar, säger Anne Solli.
För mer information: Anne Solli, telefon: 0761-188757, e-post: anne.solli@gu.se
Anne Solli lägger fram sin avhandling Handling socio-scientific controversy: Students’ reasoning through digital inquiry vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, fredagen den 8 mars, kl. 13.00.
Plats: Sal BE 036, Pedagogen hus B, Läroverksgatan 15.
Avhandlingen finns digitalt publicerad